Hot n Sweet


räknare
besöksräknare
Undra om det är bra att dricka "Hot n Sweet" mot solsting? Nä.. kanske inte. Bäst jag tar och äter något också;)
Då har jag lyckats igen! Jag har glömt vad det är för veckodag och det är då, inte förrän då du vet att du har sommarlov eller semester. Synd bara att det inträffar när den sista veckan av mina tre nu har gått! Fast jag ska inte klaga för efter jag jobbat nästa väntar en veckas ledighet till. Som att smyga in vardagen liksom. Det funkar bra, då blir det inte ett sådant abrupt slut.
Japp... det gjorde susen. 
Vad har jag gjort då? Absolut ingenting faktiskt. Mer än att jag lyckats renovera både ett skåp och ett soffbord, som i rådande stund inte är helt klart än men snart så.
Annars så har jag lyckats med bedriften att bli uttorkad också. Eller fått "Solsting" kallas det visst också. 
Shit, vad dålig jag blev! Jag förstår att de gamla och riktigt små barn kan dö av det. Fast efter ett par "Samarin" och lite vätskenäring blev det snabbt bättre. Fast det tog lång tid innan jag förstod vad det var för något. Vad gjorde jag då när jag mådde sådär illa tror du?  Jo, gick och la mig i solen och drack kaffe. I bästa fall gick jag in i skuggan... och tog mig en öl. Alltså bara sådant som är vätskedrivande.
Så. Jag ska genast ringa Apoteken och säga vad de ska rekomendera för Solsting ;) 
Ja, just det, har lyckats att få in "Spotify" i huset, det var inte lätt måste jag säga. Gud så jag har tjatat. Till slut tog jag saken i egna händer och bara öppnade ett konto. Så nu håller jag på som bäst med att hitta bra artister att ladda hem och det är inte lätt. Som jag har funderat. Det enda jag vet är hur låtarna går, vad sedan artisten heter det vet jag inte. Hur gör folk? Går de omkring som levande uppslagsverk inom musikgenren och bara hör någon låt som poppat upp i skallen och vet direkt vem det är som sjunger? Ja, så fungerar i alla fall inte jag. Här är det tvärtom, vet exakt hur texterna går och musiken men vad gruppen heter, det har jag ingen aning om. Hemma kan låta ungefär så här:
Jag: "Vad heter den där låten där han med den där stora munnen sjunger?"
Micka: "... Eh, det vet jag inte".
Jag: "Jamen du veet. Han den där med den stora tungan?"
Micke: "... öh... vad sa du?"
Jag: "Han som sjunger så bra och gapar mycket när han sjunger!"
Micke: ...mm... sa du nå´t?"
Malte: "Nu vet jag! Leif Walter i Mora Träsk?"
Jag: "Nääää!".


  
Fast i och för sig... visst, de spelar rock båda två det gör de ju fast där tar väl likheten slut. Kan ju jag tycka då som lyssnar mycket på texterna. Fast när jag skulle googla fram lite roliga bilder nu på de båda så vad fick jag inte upp om min kära lille Malte på skärmen!
Fast Mick Jagger skulle nog ha lyssnat lite på vad Leif W har att säga om det där med att ta "höger fot fram...". För ibland kan nog Mick ha lite svårt med det där. HAN skulle inte ta något starkare än en juice innan han steg upp på scenen ibland, kan man ju tycka. Inte "Hot n Sweet" i alla fall;)
Undra om Leif Walter skulle känna sig hedrad av att bli jämförd med Mick Jagger? Säkerligen.

Sommarna på landet, nakna fötter och blomster i håret.

räknare
besöksräknare
video
Hej hopp!
Lite info om hur mina dagar har varit, tänkte jag bjuda på. "No fancy", utan bara lite info. Jag har ju redan skrivit om min midsommar detta åretså nu får du en liten film på typ en minut eller så:
"My day´s... for now, anyway!".
Japp, så fort gick den... midsommaren. Först längtade man och poff, var den över.
Fast nu ska du inte hänga läpp för det, sommaren är här och det är låångt kvar till hösten. Då tar vi nya tag och försöker få ihop barn, jobb och allt vad det nu må vara. Om jag ska vara riktigt ärlig, tror jag att jag faktiskt jobbar mycket mer när jag är ledig över somrarna än vad jag gör över hela vinterhalvåret. I alla fall med kroppen! Det är så mycket jag vill göra och det liksom bara kliar i fingrarna.
För tillfället är jag i målartagen men det är en helt annan historia.
Kram n

För någon dag sedan dog hon!

räknare
besöksräknare
I går dog vår söta kattunge!
För bara någon dag sedan så dog hon! Vår lille kattunge. Hennes syster och mamma blev så ledsna och vi med. Kattmamman slickade och slickade, systern försökte desperat få liv i henne för att leka. 
Vi hade varit på kalas, Malte och jag. Där hade vi haft det så roligt med barn och lekar. Efter det cyklade vi hem, ja Malte cyklade och jag fick springa efter med stången, cykelträning alltså. Vi fick med oss några av barnen från barnkalaset, som skulle leka hemma hos oss. Väl hemma stannade jag en stund utanför huset för att prata med en av mammorna, när ett av barnen kom utspringande och sa:
"Det är något fel med den lilla. Den rör sig inte, även om jag lyfter upp henne!".
När vi kom in låg hon där, i soffan alldeles död. En annan mamma tillkallades som är van och jobbar på lantbruksskolan. Hon konstaterade att hon verkligen var död. Vi lade henne i en liten ask, på den handduken hon en gång föddes på, för bara några veckor sedan. 
"Doris" tar farväl av sin lillasyster.
Jag fick inte för mig att berätta för Malte att hon var död, inte när han hade sina små kompisar här hemma. Jag sa att hon bara låg och vilade sig lite och ville vara ifred. 
När leken väl kom igång smet Malte ifrån barnen gång på gång och viskade:
"Hur är det med henne, har hon vaknat än?".
Jag svarade att det hade hon inte och det var faktiskt lite svårt att "ljuga" och hålla tårarna tillbaks, för jag visste hur mycket just denna lilla kattungen betydde för honom.
Nu får du aldrig ligga mer på min barm.
 Varje kväll låg hon i hans famn, han tittade henne djupt i ögonen och berättade "hemligheter" för henne. Det kunde handla om hur han hade upplevt dagen som varit eller dagen som skulle komma och vad som skulle hända då.
När väl barnen hade gått hem och allt hade lugnat sig, berättade vi. Självklart blev han ledsen men vi gjorde det så fint vi kunde. Ett kors där han fick skriva hennes namn. Han byggde upp graven alldeles själv och han hade sånt bestyr att det tog hela kvällen. 
"Det måste vara perfekt för henne!", var det enda han sa. 
"Det måste bli så fint det kan!", sa han.
Med tårarna trillande nedför hans små barnakinder letade han efter den "perfekta" stenen, ljuslyktan och de finaste blommorna. Vi skrev små brev som vi läste upp för henne och som hon fick ha med sig ned under jorden. 
Närlåg där, började han sjunga;
"Lille katt, lille katt. Lille söta katta. Vet du att, vet du att... det är mörkt om natta".
Ja vi stod där en långt stund, bara tysta. Det hördes bara vindens brus och det var faktiskt som om de andra små katterna förstod. Till och med vår gamle katt på 10 år, "Sten Sture Den store Stövelfrisk", som annars mest var sur på de små. Han tyckte nog att de var för livliga och väsnades mycket, nu satt han så fint där jämte oss.
Vi tar farväl av vår söta "Lillis". Hon såg så liten ut där hon låg.
Sen var det hela över. Dagen efter lekte han med kompisar. De stod där och begrundade hennes lilla kors, där under en av våra ekar. Jag kunde höra hur de pratade om hur bra hon nu har det där uppe i katthimlen, utan att de visste att jag hörde. 
Det enda jag är lite orolig för just nu, är hur Malte ska ta det på kvällarna framöver. Igår var han själv orolig för att hon hade det för mörkt därnere i jorden så nu har vi satt ut marschaller som vi ska tända inatt. 
Nu står jag här och skalar potatis. De fick önska sig vilken middag de ville, hans små kompisar och han idag. Jag frågade vad de allra godaste de visste var och det blev potatisbullar! Alla har vi våra favoriträtter;) 
Då kunde jag höra hur Malte berättade för en av kompisarna, när de lekte inne på rummet:
"Du förstår, Vilhelm... hon kan höra mig ändå nu när hon är i himlen. Det VET jag!".
Det värmde en ömmande moders hjärta.
Nu kanske du tycker jag gör en för stor grej av det här. Katter dör så är det ju. Jo, men för ett litet barn är det stort. Särskilt om det är första mötet med döden. Då tror jag på att försöka göra det till något fint. Så fint man nu kan göra sånt här.
Livet har sin gång, ibland är det härligt att leva, ibland inte. 
Så god natt lilla "Lillis". Det var verkligen trevligt att få låna dig, den lilla tid du var här. Även om du var en riktig liten kämpe, gav du till slut upp och vet du... jag tror att det gjorde du rätt i. Nu kan du äntligen leka som kattungar gör och skutta omkring bland de andra små liven. Nu har du det bra.
Kram n

Jag älskar att stå framför kameran. Kärlek o sex under semestern - funkar det?

räknare
besöksräknare
Så var det då dags igen. För Er som råkat missa så går det nu en repris på söndag. Det kan man även se i HD om man har lust till det.
I tidningarna står det:
"Svensk realytserie. Säsong 2. Avsnitt 3 av 8. Kärlek och sex på semestern, hur funkar det? Vi återser ser ett kärt Böda-par i form av "Böda - Nilla" och Micke som bildar popgruppen Wiwa. De är är för att spela in en ny musikvideo! Kolla gärna i Hd om du vill, eller på kanal5play."
Det var hur roligt som helst att spela in serien. Fast rätt påfrestande och jobbigt ibland också. Jag hade kameran typ tio cm från mitt ansikte vart jag än vände mig - hela dagarna! Till slut visste jag inte vad jag sa, när nu programmet skulle sändas var man rätt orolig kan jag medge. Vi fick ingen förgranskring alls:
 "..det vi sägs medan kamerorna rullade det kan du inte ta tillbaks..", det stod det bland annat i kontraktet vi fick skriva på med Kanal5.

Just detta avsnitt handlar om när vi virrar runt bland en gravplats för att få ta på Prästen. Och ja... jag var orolig på riktigt att han kanske skulle bli arg. Vi var så sena!
Men, kolla gärna och skriv vad du tyckte. Alltid roligt med respons. Fast bara de som har bra och snäll sådan. Inga elaka kommentarer tack. De tar jag bort på studs i alla fall.
Så den stora frågan lyder väl då
 "Vill du gifta dig med mig?".
Detta var från något annan kanal men kul att de vill ha mig där med ju ;) 

Jag är kär - så det så!

räknare
besöksräknare
Jag är kär!
Söndag = vilodag? Nähä, inte för mig. I lördags hade jag en sån där tråkig regndag då vi bara satt inne och kollade på film hela eftermiddagen. Det blev Harry Potter ,så klart, det är Maltes favoritfilmer och måste medge: de är bra! särskilt när de växer upp. Det var nr 4 vi tittade på och då var de tonåringar med alla jobbiga grejer man hade för sig. Jag skrattade på ställen där Malte inte skrattade alls. Du vet hur dö-kär du kunde bli i någon och dagen efter var det någon annan. Fast så förkrossad jag blev om den killen jag var kär i för tillfället inte hade lika dana känslor för mig. Usch, eller ja... det var en härlig tid, det var det ju. Malte förstod fortfarande hur okänslig jag kunde vara som satt och skrattade och jag försökte förklara:
"Han är ju så gullig.", varpå Malte tittade konstigt på mig och sa:
"Mamma, Harry ligger och gråter för att han är lessen och du tycker det är gulligt? Ni stora förstår ju inte alls!
Igår blev det annat på tapeten dock. Inga inne-filmer utan annat nyttigt.  
När jag kom hem från nattjobbet så svassade jag runt med damsugarn till gamla godingar som spelades på radion. Tvättade några maskiner också bar det iväg på en cykeltur till tjejkompisen med tillhörande för att kolla på ett nytt litet föl och leka så klart. 
Gud så gulligt det var! Och gud så svettig jag blev av cykelturen! Malte kämpade på och trillade än åt ena hållet och än åt det andra. Det tog nog halva vägen dit innan vi plötsligt kom på hur man gör. Jag sa:
"Du, försök tänka på något annat. Vi sjunger en sång så ska du se att det går bättre!".
Malte tog tungan rätt i min och började sjunga på någon egenkomponerad låt om att "Blommorna var vacka och solen den skiner så fiiint". 
Då hände det märkliga! Han cyklade! Han kom riktigt långt innan vi hamnade i buskarna igen. Sen gick det fortare och fortare. Jag sprang och ja, andhämtningen när vi kom fram var att jag liksom stötte fram:
"Vatten... kan.. jag .. få .. ett glas med vatten... tack!"
Sedan fikade vi ute i solen på deras fina altan. Nya bord och stolar var det och de var faktiskt jättesköna. 
Efter det så blev det då äntligen dags att titta på det lilla fölet! Och ja, jag kan ju bara säga - nu är jag kär! Han har inget namn än så har du nåt namn som börjar på B och det ska helst vara någon kung. Jag föreslog kung Bertil, Bartolomeus (fast det heter min barnbok som jag fösöker skriva) eller varför inte farbror Barbro (det finns faktiskt 3 män som heter det i Sverige, förutom min kära mor då;)
Ja, där stod vi omringade av kattungar, barn och föl. När vi sedan cyklade hem, vilket i och för sig tog rätt lång till eftersom vi var tvungna att stanna och plocka vildhallon. Det fanns jättemånga vid vägrenen. Eftersom jag fick både Kajsa och Frida med hem (min vänninas barn) så hade vi bra med plock-hjälp och fick ihop en hel del. Det ska jag baka en paj på i idag då det kommer andra mammor med tillhörande barn på besök. Eller vid närmare eftertanke blir det nog bullar med glass så jag hinner plocka lite med mina blommor och duscha innan de kommer.