Jag var dock lite nervös!

räknare
besöksräknare

Husdjursdagar på Maltes skola.
Det var hund, katt, kaniner och en häst.
Plus en get som hette Getrud.

Idag var det vår Boaormen Moas tur.
Jag var dock lite nervös!
Hur skulle hon emottagas tro?

När påslakanet hon färdats i öppnades, befarade jag det värsta.
Ett enda stort hejdundrande:
"IIIiiiiiii, en ORM!!!", från alla barnen.



"Icke sa Nicke", det blev snarare kommentarer som:
"Åååååhhh, vad söööt hon é!!!"

Efter tusen frågor som vad hon äter, gör, bor och:
"Har hon verkligen lungor, hjärta och ett skelett som vi?"
Då var det dags för att ställa sig i kö för att hålla, klämma och känna.
Den allra gladaste minen kom från en flicka.
Hon stod blick stilla och tittade rakt in i kameran:
"Tänk att jag verkligen håller i en orm. Tänk att jag gör det!".

Mitt råd om du är rädd för något är att:
"Utsätt dig själv för det! Igen och igen och igen.".

Det har jag gjort, och jag kan säga att det funkar.
Idag är Moa och jag "bundisar".
"Jag har en Boa Constriktor. Tänk att jag har det!".