Känns lite falskt, måste jag medge...

besöksräknare

Världen är så mycket mer än vad vi ser...

Han säger fina ord, där han stolt står och beklagar sorgen i teven:

"Jag har alltid stått både för jämlikhet och demokrati!".

Men han har alltid stått bakom Mandela förut... varför nu?

Svaret är enkelt.

"Vem kan inte säga så?", tänker jag.

Känns lite falsk, måste jag medge.

Det är inte vad vi säger utan vad vi faktiskt gör, hur vi lever våra liv som räknas.

"Just det förstod Mandela!".

Han var en klok och ödmjuk man och är säkert glad där i himlen nu.

Tittar leende ned på oss andra som kör runt i snöblasket.

Kan riktigt se det framför mig.

Kanske han sjunger en liten trudelutt också, för humor hade han.

"Intelligent, stark och medmänsklig!"

Det var så han levde sitt liv.

"Vad var det han såg som vi inte ser? Varför är vi så blinda?"

Tror att det han vill säga oss är:

"Vi bara människor!".

Inget annat.

Vad vad det som hände - jag som skrattade nyss!

besöksräknare

Skratta och du lever längre!

"Släpp loss dig själv!", tänker jag.
Malte ligger på mage och smånynnar. 
Målar monster så det står "härliga" till.
Barn kan det där, alldeles naturligt.
Njuta!
Tar du livet för allvarligt kan du inte ställa dig vid "sidan av", se det roliga i det.
Jag hamnar ofta i absurda situationer. 
Antingen säger jag något knasigt, vilket jag inte är medveten om förrän andra skrattar.
Eller råkar jag brista ut i ett "hejdundrande" skratt, ofta vid "fel" tillfälle.
Fast jag undrar:
"Vad är det för fel med det då?" 
(Nu pratar jag inte om att skratta åt människor, utan att skratta med dem).
Ska jag gå omkring och vara ilsken blir det bara ett hinder. 
Blir liksom inte "jag" och du skulle säkert efter ett tag undra:
"Vad var det som hände - hon som skrattade nyss?"
Ett gott skratt "förlöser", inte sant?
Vänder mig mot Malte:

"Vet du att det sägs att ett gott skratt förlänger livet?".

Han slutar nynna, tittar upp på mig med runda små barnaögon:
"Oj, men mamma! Då skulle du ju bli 110 år eller nå`t!", 

"Fasiken! Hur svårt kan det vara?"

besöksräknare

Hej hopp. Snart är det slut på hösten och julen är här!

"Fasiken! Hur svårt kan det vara?", tänkte jag.
Tittade eftertänksamt först på den ena, sen på den andra.
Kom på att enda vägen ut ur den här fällan, var att sluta tänka på vilken som var "rätt" eller "fel".
De var lika fina, var på sitt sätt så att jag tog båda jumprarna.
Det är svårt att välja, kan verkligen inte göra det ibland.
Drar mig till minnes vad min vän som jobbar som psykolog sa en ggn.
Hon hade frågat en patient om han hade svårt att fatta beslut och han svarade:
"Tja... både ja och nej!".
Det där hade kunnat vara jag det;)

Dina bröst är som svalor som häckar!

besöksräknare

Malte hann inte ens ta av sig pepparkaksdressen, nu är det vinter och snart jul igen.

"... Dina bröst är som svalor som häckar!".
Hört den textraden?
"Mehn! Vad betyder det? Vad har fåglar och bröst med varann att göra?" 
Ur radion strömmar låten och jag ser framför mina ögon hur såna bröst skulle se ut.
Kan  villigt erkänna att de tuttarna som kompositören målar upp:
"... liknar de typ ett vändstekt ägg... eller nåt?"
Har aldrig förstått den konstiga liknelsen, kan du lösa den gåtan för mig?
Lägger upp fötterna på bordet (fast jag vet man inte får!).
Eftersom låten handlar om fåglar, lyssnar med skarpt öga efter vilka jag kan höra.
Dricker mitt kaffe och kan minsann utse en del! 
Rätt duktig på det faktiskt.
I somras hörde jag "Talg-oxe, Gråsparv" , ja också en och annan "uggla" som hoade. 
Regnet smattrar nu rofyllt mot fönsterrutan och det grå novemberslasket är snart slut.
Tyckte mig plötsligt se en stor "örn". 
För inte alls så länge sedan hade svalorna byggt på bo i "tak-nocken", (smålänskt  uttryck?). 
Nu är det vinter och snart jul igen:
"Tiden gick så snabbt, det känns som alla årstider smälter samman. Kan inte urskilja om det var igår eller idag!"

"Dina bröst är som svalor som häckar".

.

Svälja eller inte?

besöksräknare

Jag utspökad till nåt... ja, vet inte vad egentligen. Det var Halloween i allafall ;)

"Om du är full och har en cigg i handen... då vill du inte att mamma och pappa ska se det!", säger vännerna.
De förklarar vidare hur mycket bättre "grejen" är :
"Den är så braa! Den måste du ha!".
Står själv som ett fån och förstår ingenting!: 
"Men... sväljer vi ALLT eller?", frågar jag.
Får till svar att jag inte har "hajjat grejen" alls!
"Mehn Nilla, där hänger ingen längre!". 
De yngre har svikit min gamla "apparat" och jag undrar varför?
"De andra har inte hittat denna ännu ju!", svarar vännerna nästan i kör. 
"De andra" är föräldrarna tycks jag förstå.
Själv tycker jag det verkar som om de förflyttat sig mer än 30 år bak i tiden!:
"Men formatet då? Det är ju som när mamma var ung!", fortsätter jag lite försiktigare nu, för jag har förstått att jag "klampar dem på tårna".:
"Ingen annat har det har idag!", säger jag lite bestört och stirrar på den nya "grejen" jag fått i min hand.
Det blir tyst nån sekund.
En av vännerna mumlar lite tyst:
"Ja, fast nu är det bara så.
Okey, fick svar på min fråga:
"Ja, vi sväljer allt!"
Det är "Insta" som gäller. "Fejjan" är helt ute... så är det bara!".

Ps. Du kanske får läsa om texten, när du fått reda på vad det handlar om. För att "hajja grejen", som mina vänner säger ;) 

Står inte ut längre!

besöksräknare


"Står inte ut längre!", skrek jag.

Efter att ha försökt hålla humöret uppe timmar, "sprack" det för mig.
"Vad är det nuu då?", svarade han och tittade ärligt förvånat på mig.
Inte det minsta medveten om vad jag menade."Jamen, du klagar hela tiden!", svarade jag uppgivet:
"Stenarna är för vassa, himlen för molnig och blommorna för stora. Finns det ingen hejd?".
Tycker det är jobbigt med folk som ska klaga på allt!
Ofta är det nog ett sätt att försöka få uppmärksamhet men en negativ sådan.
Det motsatta är att det där skrytsamma beteendet en del lägger sig till med.
"Vet inte vilket som är värst egentligen, vad tycker du?"
Klart det är skillnad på att våga säga att du gjort nåt bra och att hela tiden "slå sig för bröstet".
Att behöva den sortens gillande är liksom att säga:
"Din syn på mig är viktigare än min!"
Försökte förklara hur jobbigt det är att lyssna på allt klagande för min semesterresenär och tyckte väl det gick någorlunda hem hos honom.
Kort därefter köpte vi glass, han sa:
"Åh...glassen är för kall!".

Nej, nej raring!

besöksräknare

Vi på utflykt i "Strandbjörket" en fin höstdag.

Jag:
"Du kan ta på dig vad som om helst."
Det var tidig morgon.
Malte lufsar stolt ut från sitt rum:
"Vad tycker du om det här, mamma?"
Jag:
"Nej, nej raring! Randigt och prickigt går inte ihop! Gå och byt antingen jumpern eller byxorna så de passar."
En vecka senare, på väg till "Strandbjörket"...
Malte:
"Vad ska jag ta på mig, mamma?"
Jag:
"Jag har ju sagt att du kan ta vad du vill. Varför ska du alltid fråga mig?"
Just det - varför...
För att vi ofta glömmer, eller rent av inte "ser" att vi lär våra barn att vara osjälvständiga.
Vi skulle tänka oss för ibland...