Pernilla Wallette Blogg

Hyllning till en kraschlandning...

Mobilen ringde:
"Hej mamma, vill du gå på "Cirkus Cirkör" med mig?"

Klart jag ville, lite innan sju snart satt vi där och lät oss ryckas med i föreställningen.

Den var superbra har inte bättre ord, "naket" och spännande på samma gång.
Väldigt mycket tankar kom och gick under föreställningen.

Var där med Felix och en annan människa.
En som jag kände stor samhörighet med, även om vi inte pratade särskilt djupt.

Vi bara satt där jämte varandra och njöt.
Kände att vi är bara människor som på ett eller annat sätt råkat in i olika situationer.
Detta har gjort att våra vägar har korsats av olika skäl.
Jag är glad för det, oavsett vad som än händer och sker här i livet...

Tänk att en kväll på teatern kan ge så mycket.
Undra om skådespelarna någonsin får veta det, de skulle nog uppskattats.

De fick mig att inse att det finns mycket att vara glad över i mitt liv.

Selfie

besöksräknare

Till slut gav jag upp och det är inte likt mig, ska du veta.
Är nog en av världens envisaste personer.

Innan jag tog död på min mobil, köpte jag helt enkelt ett nytt kontantkort.
Efter det har den gått som smort.

Nu är jag och min "Selfie-mobil" kompisar igen.

Ha en bra dag och bli inte galna på teknikens under.
Ibland kan det vara till nytta... ändå ;)

Längtar efter?

besöksräknare

Ett bra sätt att ta reda på hur nå´n har det, kan vara att fråga vilken veckodag de längtar efter.

Vilken är den bästa/sämsta dagen, tycker Du? Varför?

Ha en sköön kväll, trot´s höstrusk och allt.

Tänd ett eller flera ljus och mys under en filt.

Det är vad jag tänker göra i alla fall.

Pyttsan!

besöksräknare

Var fyra år när jag fick en syster. Det tog lite tid att förstå hur det kan vara att ha en bebis. Efter ett tag insåg även jag att hon faktiskt var ganska söt.

”Hon ska heta Svampen”, skrek jag.

Var så lycklig att jag hoppade sönder farmor säng, i ren förtjusning.

Jag hade fått en lillasyster!

Äntligen var hon här och jag skulle få en ny lek kompis.

Höll hårt farmors hand när vi besökte BB.

När jag fick se det lilla byltet föll jag pladask ned på jorden igen.

Blev inte alls glad och förstod inte varför alla tyckte hon var så söt.

"Pyttsan!", var det enda jag fick fram.

Vad jag såg var en ful liten unge som var helt röd i ansiktet.

Det var inte alls vad jag hade väntat mig.

Någon lek kompis blev hon inte förrän efter några år.

Det jag minns av henne som bebis var bara att hon skrek, hela nätterna igenom.

Jag föreslog mamma en dag:

"Kan vi inte slänga henne i soporna?".

Vilket hon inte gjorde.

Pyssel-eftermiddag

besöksräknare

Pyssel-eftermiddag var det för någon dag sedan. Ett härligt gäng barn med tillhörande mammor. Undra om man föds med nå´n sorts "pysselgen"? Alla barn verkar tycka det är kul att kladda, klistra och göra mer eller mindre "fina" saker.

En paus för lite fika, annars var det lek och stoj för hela slanten. Det smakar fint att sitta inne när det blåser och viner utanför fönstret.

Min "pyssel-gen" har då inte försvunnit det minsta. Se bara på min fina lampa jag är så stolt över. Den får lite olika utstyrslar allt eftersom vilken årstid det är.

Vill inte påstå att även jag är fullkomlig - men det är bra nära ;)

besöksräknare

Mitt i alla bruna löv som liknar ett hav av pepparkakor står vi.
Det känns toppen att bara "vara":

Trots att vi (liksom alla träden) är lika, har vi våra små egenheter.
Det är det som gör oss unika.

Jag står där och känner hur fantastisk naturen är.
Du har säkert något du är bäst på att göra på ditt egna sätt.
Alla har vi något att tillföra.

Jag vill inte påstå att även jag är fullkomlig - men det är bra nära ;)