Vet vad jag måste göra men gör det inte!

besöksräknare

Ut med det gamla och in med det nya.

"Jag gav upp för länge se´n!" sa hon och jag såg desperationen.
Barnen lekte i rummet intill.
Deras glada skratt kändes som en absurd kontrast till det vi pratade om.
Hon talade om svåra saker och jag försökte förklara att jag förstod.
"Vet vad jag måste göra men gör det inte, varför?", sa hon.
Visste inte vad jag skulle svara.
"Ut med det gamla och in med det nya...", sa hon tyst.
När vi kom hem städade vi ut julen, Malte och jag.
Min gamla gran barrade av sig, det blev bara en enda hög kvar.
Tänker att granen nog också hade "gett upp" för länge sen.
Vi går i samma gamla spår, bara gardinerna som ändrar färg allt efter årstiderna.
Gör vårfint och trampar på jag också... som alla andra.

Vår gran hade också gett upp för länge sedan.

"Någonting hände utan att jag såg det"...

besöksräknare

Är jag så "blind" eller?

Hans omsorgsfulla sätt att knyta skorna.
Den där sista gången...
"Någonting hände utan att jag såg det..."
Han försvann...

Började "Bäckaslövsskolan".
Den enda skolgården jag tyckte om.
"Tant Helga" , rastvakten jag gömde mig bakom på rasterna.
"Det hände något, utan att jag såg det..."

Högstadiet. 

Med sina långa korridorer.
"Då hände något, utan att jag såg det..."
Tiden gick så sakta...

Nu är jag här.
Nu är jag vuxen.
"Det hände utan att jag såg det..."

Kan fortfarande se dina vackra, stora händer.
Ibland önskar jag att du tog med mig.
Dit varthän du nu än "försvann".

"... fast jag tror ändå, att du ser mig."

Det är vad jag vill tro.
I alla fall...


Kraaam

Gjort "självmål"... igen!

besöksräknare

Tänker på hur vi människor springer omkring.
"Ja, som yra höns!".
Ligger i min soffa och bara njuter av att få vara.
Barnen spelar teve-spel, "Sky-landers".
Kan nästan se en likhet mellan de där monstrena och oss arma små människor.
Vi går förbi varandra, utan att se ibland.
Alla famlar runt i mörkret, 
nu när snön lyser med sin frånvaro.

... Och vart tog snön vägen?

Också jag har dagar, precis som alla andra.

Fast när jag förlorar i stolthet,

när jag känner jag gjort "självmål",

får du mig att förstå att jag vunnit en vän.

Den förmågan måste väl ändå vara sällsynt?
Inte vet jag, det enda jag vet säkert är att:

"för mig är du det vackraste som finns!".

... och jag nöjer mig med att "vila" i det.

Oavsett om vi famlar, springer eller spelar "Sky-Landers" med barnen.

Så länge som vi har varandra,

är det rätt okey ändå.

"Va sa en där nere å göré mänska?"

besöksräknare

"Va sa en där nere å göré mänska?", sa brodern med skrovlig röst.
De två gamlingarna höll på att göra ett gärdsgårds-staket.
Nu hade höften börjat krångla och han hade just trillat över alla bräderna.
"Ja tyckte en hörde en råtte prassla i gräset!", svarade han på bredaste småländska.
Nu stod julen på farstu-kvisten, grisen var slaktad och de hade plockat in ett dussin ägg från hönshuset.
I filmen såg jag hur de gnetade för att få den där "rätta" jul-stämningen.
Efter att "Britta", hans kära hustru hade "gått bort" sa han:
"Jag saknar henne fortfarande!".
Han såg så liten ut när han sa det.
Fast hans stora, breda händer vittnade om hårt arbete.
Det gick inte lika fort längre att ta sig från kök till ladugården men han skötte sina sysslor väl.
"En motionerar inte för att bli yngre...", sa han.
Sörplade sitt koke-kaffet genom sockerbiten i munnen, som de gjorde förr och sa:
"... utan för att bli äldre!".

Jag såg mamma kyssa tomten jag

besöksräknare

GOD FORTSÄTTNING!

Låt mig få värma din frusna själ

besöksräknare

"Får jag sitta i tomten knä!", sa hon.
Tittade på mig med runda barnögon.
Hade hamnat mitt i sista jusruschen på stan.
Satte mig att vila i den enda fåtöljen som var ledig.
Vilket "råkade" vara där självaste tomten brukade sitta.
Är nog inte som de andra flesta och låter en stol stå tom bara för det liksom.
Bjuda på en pepparkaka och pratade snällt med den lilla en stund.

Till dig bjuder jag på några vackra ord ur en sång som jag och söta Matildha sjöng tidigare:

"Låt mig värma din frusna själ
blåsa på falnande glöd.
Göra trasig läntan hel
innan den lägger sig död.

Ge dig ny inspiration att leva.

I en  och frusen värld,
vill  jag bjuda på mig själv
för det är du verkligen värd.

Ge dig ny motivation att sväva".

"Egot har talat!"

besöksräknare

Jag fattar verkligen inte hur mina barn har blivit så bra! Stolt mamma har talat!

"Egot har talat!", tänker jag men säger inget.
Sitter tyst och lyssnar, de säger stolt att de medvetet valt att vänta med barn.
Jag är verkligen den som respekterar andras val fast jag ser en "fara" med att vänta.
Den "personliga utvecklingen" verkar vara det enda som gäller just nu.
Alla vill vara fria, självständiga och framgångsrika.
"Undra om det verkligen ska vara så?", säger jag plötsligt högt.
Blir  förvånad själv över att jag sa det.
"Vad menar du?", säger han och ser nästan bestört ut.
Försöker förklara hur jag menar.
De säger att de inte har varken tid eller ork, inte ens på fritiden.
"Fast det beror väl på hur man ser på barn?", försöker jag med.
Han säger att det är bättre för barn att vara välkomna.
"Precis!", tänker jag tyst, det var exakt så jag menade men han förstod mig inte.
Hur du ser på barn verkar vara helt olika, förstår jag med ens.
"Barn - en belastning eller rikedom!".
Kanske det ändras från och med att man får det, vad vet jag? 
Det känns som jag har haft det hela mitt liv.
Barn alltså...