Blogga kaxigt?

besöksräknare

Jaha, läser om hur man ska skriva för att folk ska läsa inläggen man gör i sin blogg. Tydligen ska man skriva kaxiga inlägg. Vad är det? Är det att jag ska tillåta mig att "tycka" om någon specifik fråga? Det är väl nästan den enda skillnaden mellan vad en bloggare och en journalist gör? Om inte den senare ska recensera en film eller nåt då. Fast du har väl inte ofta läst om att en journalist som ska skriva om en händelse lägger in personliga kommentarer? Typ, att "det var väl ändå smart gjort av rånarna att ta den eller den flyktvägen?" Nä, trodde inte det heller. Fast jag som bloggare får gärna göra det och i många fall kan det vara kaxigt att våga göra det. Då får jag också vara beredd på att få mothugg . Fast mig gör det inget. Jag känner mig säker på mig själv, det rinner oftast av mig som en gås. Jag har fördelen att ta bort knäppa kommentarer också om jag vill, känns rätt tryggt. Fast i ärlighetens namn, är det inte många som kommenterar min blogg och gör de det är det till mig personligen, eller möjligtvis via facebook.
Eller är kaxig att jag ska leta upp saker jag kan hacka ned på? Är det att förlöjliga andra?

Det gäller att se sig själv som kaxig

Nä, att vara kaxig för mig, betyder inte alltid att bara vara typ "elak" i sina kommentarer. Det kan lika gärna betyda att jag tror på något och vågar säga det. Trots att det kanske verkar som om halva Sveriges befolkning tycker något annat. Jag är av uppfattningen att det jag tycker inte är oåterkallelikt. Det är faktiskt okey att ändra sig. Det borde vi lära oss och göra lite oftare.
Har du någon gång varit på konsert och upplevt att artisten sjunger bra men saknar glöd? Eller tränat för en instruktör som kan allt om aerobics men ser rädd ut framme på scen? Det har jag. Vet du vad jag tror skillnaden mellan de som inte platsar på scen eller inte? Jo, en del människor har lätt för att ställa sig framför en publik och etablera kontakt. Andra skriver glödande rader eller greppar en mikrofon och låter tankarna flöda. Gemensamt för dem alla är att de kommunicerar med sin publik. Och det känns! Att våga göra det man brinner för. Det tycker jag är kaxigt!
Tjingeling;)