Inser att det är helt gaalet av mig!

besöksräknare

Det är minusgrader ute. Snön hänger i luften. Jag ligger i min soffa och slumrar efter allehanda julstök och snytande av min förkylning. Om det är smaken av det söta, röda vinet jag smuttat på som gör att jag lite senare drömmer om det jag gör, eller det tända ljuset mitt på bordet  som får mig att bli hypnotiserad vet jag inte. Jag märker inte att mina ögonlock tillslut blir så tunga att de stängs helt. Jag har somnat.
Drömmer mig bort. Bort från kalla mornar med stelfrusna händer om min ratt på väg på hala vägar, mörka måndagsmornar. Jag har gjort vad jag kunnat här i detta klimat som Sverige erbjuder. Nu har tiden kommit då jag jobbat klart. Om jag blivit pensionär eller om jag fortfarande är ung förtäljer inte min dröm. Känner bara känslan...

Kör längst krokiga vägar mot Saint Tropez, Frankrike. Beslutet jag tagit att flytta från mitt gamla invanda liv i Sverige är inget jag ångrar.

Håret blåser av de ljumma vindarna där jag kör med min bil utan tak. Vingårdarna ligger tätt här i rosévinets vagga.

Kommer fram till en gammal gård med anor som sträcker sig flera hundra år bakåt i tiden. Då munkarna från det närliggande klostret drog sig tillbaka hit för att odla grönsaker, kryddor och vin.
Här ligger gården jag köpt. I den dunkla cypressallén som löper från öst till väst kan jag nästan mana fram bilder av munkarna. Kan se dem där de gick med sina radband och bad i skymningen. Kan nästan ana deras skuggor när solen lägger sig att vila.

Kan nästan ana deras skuggor...

Här ska jag inreda mitt Shabby chic-hem jag alltid drömt om.

Så härligt att få inreda mitt Shabby Chic-hem

Det kuperade lansdskapet ligger mitt i det magiska Provence. Här ska jag bo, leva och ha vinodling. Här ska jag odla druvor. 

Det är det klimatet som egentligen lockat mig hit till Sydfrankrike. Inser att det är helt galet av mig att göra en sån omvändning såhär mitt i livet. Fast återigen, varför inte? Jag är här för att pröva mina vingar och se vart det bär. 

Vill pröva mina vingar o se vart det bär...

Känner en spännande utmaning framför mig och när jag sätter mina nakna fötter mot den varma stengången mot mitt  hus, känner jag bara ett lugn sprida sig i min kropp. 

Solen skiner mot mitt ansikte när jag tar de första stegen upp mot huset.

Trappan är också av sten, ett material jag bara älskar. Tar fram den stora nyckeln, sätter in den i den stora, tunga trädörren. Vrider om och stiger in. In till mitt kommande liv, i soliga Provence.
Vaknar upp med ett ryck. Jag hade slumrat till på soffan mitt i allt julestök. Pepparkaksdoften når min näsa och jag kommer på att jag faktiskt är mitt i förberedelserna inför den kommande julen. Stjärnan är på plats i fönstret och lyser så inbjudande med sitt röda sken. Ja... det kan vara rätt mysigt här i kalla Sverige heller.

God jul!

Böda Nilla Böda Camping Bödacamping Stalker nilla Julstök julstök