Ps. JA, Malte ritat alldeles själv allt. Han är så duktig.

räknare
besöksräknare

Nu var den över, i år igen. Midsommarn. Vi åt sill, bläh tyckte jag. Vi snapsade Mintu, bläh tyckte Micke. Vi åt jordgubbstårta, mums tyckte Malte.

Alla kom hem till oss. Jag gilla att ha kalas. Allt som följer med att ha fest, tycker jag om. Från att skriva inbjudan. Som jag givetvis gör för hand. Det är roligt och rofyllt. Kan lätt fastna i klipp och klistra-stadiet och sitta en hel natt med det. Bara för att sedan inse, att jag faktiskt måsta ha den där festen. Eftersom korten blev så fina, att det vore ett slöseri med att inte sända iväg dem.

Planerandet är också kul. Sitta där i skuggan av min korkek och bläddra i allehanda kokböcker och recept, jag sparat på mej med åren. Förrätt, middag och efterrätt. Mmmm. Det vattnas i munnen när man sitter där med sin enda lilla kaka till kaffet.

Dukningen. Den är viktig och rolig. Stryka duken. Fram med fina vasen till blommorna också ljusen och servetterna. Allt ton i ton.

Sen är det klart! Nu kan gästerna komma. Bortskämda ska de känna sig. Välkomna likaså och gud nåde den som går hungrig eller törstig från mitt kalas. Nej, där ska det bjudas på något så alla blir nöjda.

Nu sitter vi då här igen, Malte och jag vid köksbordet. Efter vår lyckade midsommarfest. Vi hade den sedvanliga tipsrundan. Mina frågor sög, medan Maltes gjorde succe.

Vi gjorde vår egen midsommarstång som vi såklart dansade runt. Mormor sprang in i mellanpojken när vi lekte ”katt och råtta”. Nu har hon en blåtira.

Vi sjöng också ”Små grodorna” såklart. Fast Mora Träsks version då.

Ja, nu sitter vi här, det är kväll. Det är städat efter festen. Tack gode gud att det regnade innan så inte gräset hann klippas. Då hade jag haft hela huset fullt med gräsklipp nu, som alla barnen sprang ut och in.

Fast det är så det ska vara, tycker jag. Många glada skratt, från både vuxna och barn. Och en och annan blåtira då. Så länge den uppkommer från lek, är allt i sin ordning.

Nu ritar Malte Leif Walter. Han ritar honom som ung och som gammal. Jag ser ingen skillnad. Malte tittar på mej med stora ögon och förklarar allvarligt:

”Men mamma då! Ser du inte? Som ung har Leif svart hår och som gammal grått?”

Jo, det ser jag ju nu. Vad logiskt han tänker. Alldeles riktigt, nickar jag som svar. Malte fortsätter sin förklaring:

”När Leif var ung, kom han på nya låtar hela tiden. När Leif blev gammal och skrynklig, gjorde han inte det. Därför sjunger han bara på de han redan kommit på som ung.”

Jaha, tänker jag och nickar nu lite långsammare medan jag tänker. Jodå, det är nog rätt logiskt det med. Vad klok han är.

Bäst att passa på då. Leva medan man kan och fira allt vad jag bara orkar. För jag anser att det alltid finns något att fira, så jag kan inte vara alltför gammal än. Min fantasi är det minsann inte något fel på.

Allt från midsommar till julfesten och allt däremellan ska firas. Det finns alltid tid för fest och för att umgås. Hur grå och trist din vardag än må verka.

Malte föreslår att vi ska ha en Mora Träsk-fest. Bara han och jag, säger han. Jag frågar hur den skulle vara.

”Ungefär som nu.” säger han eftertänksamt. Han fortsätter:

”Du mamma och jag, bara. Också skulle vi spela Mora Träsk, precis som nu. Också skulle vi rita, precis som nu. Också skulle vi sjunga med, precis som nu.”

Ja, tänker jag. Det är också en slags fest. Att tillåta sig att trivas tillsammans. Sådär vanligt, med en kaffekopp till hands. Lite papper, pennor, klister… och Mora Träsk då. Det höll jag på att glömma.

Vi sjunger med, medan jag ritar inbjudningskort och han Leif Walter som jättejättejättegammal:

”Stjärten ut, stjärten in, stjärten ut.. och skaka lite grann. Dansa runt i ring, dansa honky tonk… deeet var allt för denna gången!”

Kraaaam n

Ps. akta dej så det inte dimper ned en inbjudan i din brevlåda. Den kan handla om en Mora Träsk-fest. Du ska komma utklädd till antingen Leif Walter.. som ung eller som gammal. Eller som Daniel Lindblom eller som Gert-Ove Smedlund, han kallas också för ”Pricken”, informerar Malte mej… de sistnämda spelar också i Mora Träsk om du inte skulle veta det.