besöksräknare
När min mellanson var fyra fick han glasögon.
Det var ett av de där ögonblicken jag minns så väl.
Optikern satte glasögonen på hans lilla näsa och hans ögon blev stora som "tefat".
Plötsligt kunde han se världen!
Vägen hem den dagen tog mycket lång tid.
Han gjorde en upptäcktsresa med mig på ett sätt jag aldrig tittat på världen förut.
Han undersökte precis allt!
Tittade på barken på trädet, snigeln på marken.
På cafét tog han den största glassen han kunde.
Vi satt där, skrattade och han sa att det var den "vackraste" glass han sett.
Povel Ramel skrev en gång:
"Det är de små, små detaljerna som gör det. Varenda kugge är viktig i maskineriet".
Det är precis så det är!
En av de allra viktigaste detaljerna lärde han mig, den där dag.
Nämligen att kunna se det vackra!
Den där vackra snigeln på vägen hem, den söta tanten i busshålls-kuren.
Eller den vackraste gröna Pistage-glassen, som glittrar som smaragder i solskenet...
... om du tittar väldigt nära och noga, kan de se det då?
 |
| Felix och jag "upptäcker" världen;) |
