Blommogram på g...

räknare
besöksräknare
Ett stort fång med blommer till DIG!
Hej!
Solen skiner och himlen är blå. Jag har två små troll som leker på golvet vid min sida. Blommorna är i jorden och de små skratten vittnar om att livet är härligt. 
Fast, jag är inte glad. Det hände en sak som jag tycker är lite jobbigt. Tänker inte berätta vad det är, utan vi kan nöja oss med att det är jobbigt. Ibland är det så i livet. 
Det är bara det att jag själv har svårt att hantera mina egna känslor när det händer. Vet inte riktigt hur eller var jag ska stoppa dom, när hela den övriga världen ler. Det gör jag också. Därinne har bara de allra närmsta tillgång till, eller är välkomna  till kanske jag ska säga, där inne gråter jag lite idag. 
Brukar ibland tänka att jag har ett hus (mitt innersta) och en veranda (det folk ser). En del sitter jag gärna och småpratar  med på verandan, det är också trevligt. Ni behövs också för att jag ska må bra. Fast det är ytters få jag släpper in i vardagsrummet men var inte ledsen för det, vi behöver varandra alla, bara på olika plan. Kan tänka mig att det är likadant för dig? Om vi hade anmälningsskyldighet till var och varannan man mötte så hade världen varit olidlig att leva, om inte helt omöjlig för den delen. 
Alltså kan vi sammanfatta detta lite "luddiga" inlägg såhär:
"Du som vet vad jag talar om, grattis, du är en av mina närmsta.
Du som inte har en aning vad jag talar om, tja jag är gärna kompis men vi kan prata om allt annat, du och jag."
Skriver inte detta för att göra någon ledsen, det är det minsta jag vill. Nä, jag ville bara på något sätt säga TACK till alla er som jag kan prata med. Det är ett härligt gäng, det måste vi ändå medge, vi människor. . 
När jag får lite distans till mitt dilemma, känns det genast lite bättre. Och när jag tänker på mina vänner, så blir jag på ännu bättre humör. Tack än en gång. Till er alla som orkar ha en sån som mig till vän. Tänker:
"Om det vore jag som inte var jag, hade jag inte stått ut en sekund med mig själv!"
Huh, det blev en krånglig mening det... precis som jag är just nu dårå. Blir bara så trött på att vara jag ibland.