Turbulens i Farmen och kopuss i hagen...


På Farmen har vi ett utedass med tre hål. Det måste vi själva tömma och det är ingen angenäm sak men nödvändig. Om vi inte tömmer blir tunnorna överfulla och vi måste balansera dem på vår skrangliga skottkärra över gården för att de inte ska välta. Det är det som Lina menar när hon i tv pratar om "mjukglass-effekten". Det är Storbonden som delar ut vem som får "äran" att göra det varje gång. Det blåser upp rejält mellan Lina och Gunvor när Lina säger att de båda ska tömma tunnorna, eftersom Gunvor har en bacillskräck som inte är av denna värld. 

Denna veckan känns allt lite turbulensartat. Det är något som har hänt denna veckan och vet jag faktiskt inte riktigt vad? Kanske är det matbrist och hemlängtan? Det går upp för oss alla att det inte enbart är en dans på rosor att vara på Farmen, utan hårt slit samt konflikter till höger och vänster. Dessutom att vi är väldigt olika personligheter som ska samsas under ett och samma tak. Tja... vi börjar nog så smått förstå på riktigt vad vi gett oss in i. En del tar det bättre och en del sämre... precis som i det verkliga livet utanför Farmen.
Emoji wink
Det är för övrigt väldigt skönt att stänga in sig på dasset tycker jag. Där finns en massa gamla tidningar från tidigt 1900-tal som jag kan bläddra i. Vi har alla fått ett litet minneskort som vi kan sätta in i den lilla video-kameran som finns därinne utifall det är något vi vill berätta i "hemlighet". 

Det finns en liten glugg till fönstrer inne på dasset med en sliten liten virkad gardin som fladdrar i vinden. Med endast min fotogenlampa som ger ett behagligt sken kan jag sitta där och njuta av att få lite egen tid. Det är enda gången jag kan vara ensam och det känns skönt. Vi är annars inpå varandra mest hela dagarna så de små stunderna jag har på dasset är varmt välkommen.

Vi har fått ha kosläpp för våra kossor. Nu ska de äntligen få sova ute om nätterna också, det gör att både kossorna får det bättre men också vi. Allt bajs som de annars har legat och gojsat in sig i slipper vi mer eller mindre hädanefter. Och jag tänker att det är så roligt att se att det finns några varelser som är glada just nu här på Farmen, när inte vi människor är det. Pussar glatt på Gullan (som heter samma som min gamla farmor) och känner att glädjen smittar av sig. Det känns lite som hemma för någon sekund, där jag också har kossor precis utanför köksfönstret (bor ju mitt i en kohage).
Det är något som har hänt och jag vet inte riktigt varför?
Lina deklarerar att hon och Gunvor ska tömma dasstunnorna, vilket inte faller i god jord.
Sara-Mari blir vald till förste-kämpe och funderar på vem hon ska utmana...

En liten kopuss på Farmen.
Kopuss hemma i hagen där jag bor.