En småländsk tradition?




räknare
besöksräknare

Halloj därute!

Lite bloggdagbok här då:

För ett tag sedan plockade jag och Malte vinbär i svärmors trädgård, på andra sidan åkern. Det var hur mycket bär som helst. Det var stora, svarta vi var ute efter denna gång. Skulle göra god kräm, tänkte vi. Det kan vara gott till frukost, såhär på sommarlovet.

Mitt i allt plockandet, utbrister Malte att han behöver bajsa. Eftersom vi bor ute på landet och de enda som ser oss är kossorna i vår hage, säger jag till honom att han kan bajsa ute. Svärföräldrarna var ute och reste och jag hade inte nyckeln in, så det verkade vara det förnuftigaste att göra för tillfället. Om vi inte ville ha bajs i byxorna då, och det ville vi ju inte.

Jag blickar ut över åkern och tittar efter en lämplig plats, där hans skulle kunna sätta sig.

När jag vänder mej om, eftersom Malte stolt ville deklarera en information han fått av farmor. Jag blir dagligen informerad om allehanda ting som jag inte vet, av honom. Han är en så förnuftig och klok liten gosse, vår lille Malte.

Då får jag se… visst hade han satt sig ute i det fria, fast jag hade nog haft i åtanke att det skulle vara lite längre bort, från den lilla civilisation som vi har. Alltså i fältet UTANFÖR farmors trädgård.

Nu var så inte fallet, utan han hade bara dragit ned byxorna och helt sonika satt sig där han var. Det vill säga, mitt i vinbärslandet. Inte var det fel i sig. Det var ju faktiskt det jag sagt, att han kunde göra det utomhus.

Dock hade jag inte hjärta att säga något för tillfället till min söte son, där han satt i landet och gjorde sina förnödenheter. Ty han såg så allvarligt på mej och deklarerade stolt;

”Mamma… vet du… de röda vinbären är väldigt sura i år!”

Ja… tänkte jag. Det kanske inte är konstigt om man BAJSAR i landet.

Kraaaaam n

Ps. Nu har jag ingen bild på en bajsande Malte... Utan på all den fallfrukt som jag kokat äppelmos av. Man måste vara effektiv, det har jag lärt mej.

Särskilt om man tänker på vad Malte gjorde idag. Han både gjorde sina förnödenheter, samtidigt som han informerade mej om viktiga saker här i världen. Samtidigt som han både mumsade och plockade av bären till krämen. Samtidigt som han bajsade…

Kanske det är, som en god vän till mig undrade… en ”Smålänskt tradition” vi har här nere… att bajsa i vinbärslandet, tihi..

Lite fina blomster från min trädgård med, bjuder jag er på.

Ps. igen… till farfar o farmor: jag slängde bort ”gödslen” från Malte till åkern jämte. Ni behöver alltså inte vara rädda för att kliva i nåt, ni inte har lust med för tillfället, tihi.