Är du dum på riktigt?

besöksräknare

Vaknar av att telefonen ringer. Rättare sagt, vaknar av att Micke säger till mig att svara. Jag fattar ingenting! Vad då svara? Sov så djupt att jag inte ens hörde telefonen.

I luren hör jag en pigg jobbarkompis som undrar var jag är? ”hemma!”, svarar jag med sömndrucken röst. ”Har du glömt att du skulle vara här?”, säger min kompis. Shit, har försovit mig! Upp som en pil. Micke också.

Vi renoverar badrummet nere, har bara ett pyttelitet krypin till toalett på övervåningen. Det är så litet att jag får gå baklänges in och sätta mig på toaletten.

Micke har fått för sig att han måste tvätta håret alltid innan han går ut. Annars ser det ut som om han har haft smör i det. Faktiskt håller jag med. 

Sture tycker med att det är viktigt att tvätta håret varje dag

Jag inser, att det är lättare att duscha i kabinen som farbröderna som renoverar har satt upp i vår tvättstuga. Den ligger i anslutning till vårt kök. 


Det gäller alltså att duscha när farbröderna inte är här. För kabinen är nämligen genomskinlig. Ibland undrar jag om de gjort det med flit. Skojjar. 


De som renoverar kan dock komma lite när som på dagarna. Utom på kvällarna då. Det är då jag passar på att duscha. Dessutom tar mitt långa, tjocka hår ett halvt sekel på sig att torka.

Nu hade alltså Micke tryckt in hela sitt huvud i handfatet. Hur han lyckades trycka in det mellan själva vattenkranen och botten, är för mig helt obegriprigt. Han kanske är som Barbapappa och kan forma sig lite som han vill?

Hur som helst. Hela handfatet var fullt av Mickes huvud. Inte en endaste lilla vrå som jag kunde använda. 


Fick borsta tänderna stående bakom. Samt försöka pricka in så att inte Micke fick tandkräm i håret. Det lyckades inte. Det kom en klick i håret. Sa inget men ville inte börja bråka såhär på morgonen om det. Han har fortfarande inte sagt något. Undrar om hans jobbarkompisar såg det?

Shit var kallt det var. Svinkallt!

Sedan på med mina kläder och snabbt in i bilen. Åh, vad kallt det var. Svinkallt! 


Måste ha min huva på mig i bilen, trots att jag har värmen på för fullt. 


Min huva är mjuk och go. Tänker ha den på mig typ hela januari, februari och lite in i Mars med, om det ska envisas med att vara såhär kallt. 

Och mörkt. Om det ändå bara ville komma lite snö, skulle det bli mycket ljusare. Som det är nu, är det mörkt som natten mest hela dan.  

Först är det morgon.Sedan blir det gryning och jag väntar bara på att det ska bli dag.

Fast det blir aldrig det. För rätt vad det är, så är det lika mörkt som på natten. Inte konstigt att folk får depressioner. Vi irrar omkring i mörkret som små blinda mullvadar eller nåt.

Anländer efter typ en kvart och får varmt kaffe att värma mig med. Vilka snälla jobbarkompisar jag har. De månar om lilla mig.

När jag kommer hem, tar jag på mig joggingkläderna och sticker ut en runda. Får ju passa på medan den lilla strimma av ljus som finns. Vill ju inte bli påkörd av någon bilist i mörkret.

Jag springer långt. Får in det där flowet, som de vana joggarna pratar om. Faktiskt. Det är riktigt skönt och avkopplande, hur konstigt det än låter. Springer hela sträckan utan att behöva stanna. Känner mig duktig.

Efter den sköna duschen, sätter jag mig vid köksbordet med en kopp kaffe.

Ja, efter duschen hann jag ju lägga in en maskin tvätt, mata diskmaskinen, skura toalettgolvet och toastolen samt förbereda för middagen genom att skala potatisen och morötterna. Det är det som kallas för att vara rationell.

Nu sitter jag alltså där, med tidningen. Tittar noga på framsidan. Vad har egentligen hänt idag? Vilka nyheter har de lyft fram? Det handlar om stormen, om någon gubbe som säger något viktigt.

Jag är och har aldrig varit allmänbildad. Vet egentligen inte varför det har blivit så. Min mamma säger att jag var ett snällt barn, som aldrig gjorde något väsen av mig. 

Det är nog just därför som jag aldrig blivit allmänbildad.

Jag frågade aldrig vad just det där ordet betydde? Varför vi är som vi är och allt annat viktigt, som Malte brukar fråga om. 


Han vill vet allt! Då menar jag verkligen allt. Varför vi lever? Hur ordet kyrka stavas och varför tjuv stavas olika? När tj-ljudet låter likadant? Han lärde sig läsa felfritt vid tre års ålder och nu när han är fem, gör han uträkningar som jag inte hade klarat vid åtta års ålder.

Det säger jag inte för att skryta, utan som ett krasst konstaterande. 


Det gör också att jag känner att, är det någon gång jag ska försöka veta lite om världen, är det nu. Jag är ju för böveln också på toppen av mitt liv! Nu går det bara utför, har jag hört. Då gäller det att passa på, att lära sig medan man kan. 


Jag måste bli insatt och påläst, så jag kan svara på alla Maltes frågor. Tänk, eftersom han frågar så här djupa frågor nu, hur ska det då bli om några år? 


Jag vill inte bli en sådan där som svarar ”jag vet inte” på alla frågor. Då skulle han bli lika oallmänbildad som jag är.