Igår fyllde jag 25+ (med modifikation dårå;). Jag fick höra "ja må hon leva" i olika tonarter och mer eller mindre bra några gånger. Tänk att det var så många år sedan jag var såhär söt:
Jag och farmor i gröngräset. |
Godast är ändå degen. Tycker väl alla? |
Kanske inte så fin. Men god! Annars är jag mycket för att dekorera... |
"Fastän det är väldigt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den som nästan är ännu bättre."Fick ett roligt kort där det står vad namnet Pernilla betyder och var det kommer ifrån. Det roade Malte och jag oss med att läsa. Det var väl lite si och så med sanningshalten, för allandel. Så här stod det (med snedstil om det stämde eller inte, för dig som är intresserad så;):
- Färg: Gul (nä.. vit, rosa eller rött)
- Element: Eld (stämmer)
- Planet: Solen (tja... kan det väl vara. Fast jag brukar säga Venus när Malte frågar. Det är ju kärlekens planet)
- Lyckotal: 5 (visste inte ens att jag hade nåt, vinner aldrig på spel)
- Lyckoblomma: Sankt Pers nycklar (näpp... rosor)
- Smeknamn: Pilla, Pillan, Nilla (stämmer, har kallats för dem alla... plus en rad till)
- Kändisar: Pernilla Wiberg, Pernilla Wahlgren (... hade ju velat att mitt namn stod där också dårå;)
- Ursprung: Ett genuint skånskt namn, från början Petronilla. Usprungliga betydelsen är "den klippfasta". (usch vilket tråkigt landskap, ursäkta alla skåningar. Jag hade velat att det kom från något exotiskt land typ Spanien eller nåt. Och "klippfast"... tja, kanske det. Vet inte hur andra uppfattar mig fast om det är att "stå fast" eller "stå för sina ord" så: ja)
- Karaktär: En tjej som står stadig på jorden. Hon blir inte imponerad av mycket och kan ibland verka en smula hård. Men när den stora kärleken dyker upp faller hon pladask! (okey, mycket här. Att jag är tjej: stämmer. Att jag står stadigt på jorden: stämmer ej! Är en romantisk drömmare som aldrig ger upp mina flickdrömmar. Oavsett om det gäller att få stå på scen och sjunga eller att se den vita hästen med ryttaren som ska komma och rädda mig ur eldens gap. Att jag inte blir imponerad av mycket: stämmer exakt. Svårt att få mig det över huvudtaget faktiskt, det ska vara något alldeles extra då. Att jag skulle uppfattas som aningen hård? Nääähä... skrattar nästan. Jag är nog den mjukaste, nästan så jag uppfattas som för mjuk många ggr. Ska jobba på det...Fast det sista: "när den stora kärleken dyker uppfaller hon pladask!": Instämmer frenetiskt nickande här. Jaha... mitt namn låter kanske som att det skulle passa mig rätt lagom mycket iallafall. Tur att inte mina kära föräldrar fick för sig att kalla mig för mitt mellannamn. Då hade jag nog bytt. För någon Karin, det är jag verkligen inte.
Tänk om man hade "månen i sin hand". |