Jaha, här har ni då mig... i egen hög person. Första kortet som "Blondie" (ja, jag veet.. mycket fånigt men vem var inte det i tonåren. Jag skulle ju envisas med att kallas det då). Och det andra kortet är då mig, taget igår. Så ser verkligheten ut. Man är väl den man är. Och så är det med det;)
Teknikens under handlar dagens små funderingar på då. Och alla har vi väl mer eller mindre blivit "tvungna" att lära oss använda detta. Små som stora.
besöksräknare
Hej alla gulliga och söta. Tjejer, killar, tanter och farbröder;)
Jag måste bara få säga, jag har ÄNTLIGEN förstått mig på det här ”nya” livet med alla förmåner som datorer och mobiler ger mig. Jaja… jag vet att jag är efter i detta ämne. Men vaddå? Det är väl inte så konstigt? Tänk, det var ju inte länge sedan allt som skulle dokumenteras eller på något sätt konverseras mellan två människor, var tvunget att ske genom antingen posten eller genom telefoni. Oj, vilket gammeldags ord jag hittade där då. ”Telefoni”, det sa man väl på typ 1940-talet.
Nä, jag tycker faktiskt inte det är så konstigt att vi som var födda på typ förra seklet, inte är sådär haj på datorer och mobiler som de som blivit födda in i det. Då är jag faktiskt inte lastgammal, bara så pass gammal att jag kan komma ihåg hur det var då när det knappt fanns mobiler över huvud taget. Det är faktiskt sant. Jag levde på den tiden. För typ 100 år sedan.
Det verkar nästan som om det finns ett liv före datorernas framarsch och ett efter deras framarsch här i världen. Det är inte lätt för de som aldrig knappt levt utan datorer och all annan teknik som finns att tillgå nu förtiden att förstå att man faktiskt kan leva utan datorer. Som min son frågade mig en dag: ”Mamma, är det sant att det inte fanns datorer förr? Men vad gjorde ni då hela dagarna?”
Jag kan ju säga… att de som verkligen är värda att ge en stor eloge till, det är just oss som minns den tiden före men som lever i tiden efter. Som dessutom klarar av att leva i detta nu, som innefattar en massa datoranvändanden. Alla vi som har varit mer eller mindre tvungna att lära oss hantera både T9, word, lönehanteringen på datorn och snabbinställningar på mobilen.
För 20 år sedan var det ju till och med ”lyx” att ha ett sk. ”svärmorsfilter”, dvs. en nummerupplysning på telefonen. För att inte tala om telefonsvararen. Fy och usch vad man tyckte att de som hade det var märkvärdiga. Också fick man sitta på en och samma plats, när man pratade i telefon. Ofta på någon stol med fötterna uppslängda på något högre, snurrandes på sladden mellan fingrarna. För trådlöst… det var inte ens uppfunnet då.
Tänk vad vi har fått lära oss. Till skillnad från alla de unga som har fötts in i datorernas värld. Jag menar, min lille son, fyra år klarar av att hantera ett tangentbord bättre än många av den äldre generationen kan. Pekfingervalsen har han också men det går bra mycket snabbare än när min mamma utför fingervalsen. sorry mamsen men så är det, tyvärr.
Sanningen kvarstår då… att de som är födda in i denna era, de har fått det serverats på silverfat. De äldre… nu menar jag typ 40-talsisterna och äldre, de kan fortfarande hanka sig fram genom att lära sig använda färdig program enbart på jobbet. Men det är vi… generationen ”mitt emellan”, som jag tycker ska få den stora elogen.
Vi som, när vi var barn bara hade två kanaler på tv:n att välja mellan. Vi som, när ett nytt program började på den andra kanalen såg det genom den lilla vita trekanten som blinkade uppe i det vänstra hörnet. Minns ni den trekanten? Ha ha… och inte för att tala om när vi fick den tredje kanalen; tv4… och då när ”Rapport” inte fick sända otäcka bilder från krig och annat elände, förrän efter klockan 19:00 för att skydda våra barn från att bli påverkande på ett negativt sätt.
Tänk nu idag. Vilka spel våra barn spelar. Vad de går ut på. Jo, att döda, döda och åter döda. Sedan skjuta på många som möjligt. På den tiden som jag talade om tidigare, gjorde också reklamen sitt intåg i vår tv. Den fick dock inte vara i barnprogram och man fick inte göra reklam för alkohol. Nu förtiden har man helt gett vika för reklamens stora plats i tv-världen. Utan reklamen skulle inte tv överleva. Hur i hela fridens namn överlevde tv-kanalerna förr. Jag bara undrar?
Ja, tiderna har förändrats och kommer alltid att göra. Äldre har alltid klagat på vad ungdomen gör fel. Så har det alltid varit, genom alla tider.
Om sanningen ska fram, är det nog så… att det blir människor av ungdomen av idag också. Vi blev ju bra, trots våra föräldrars idogt tjatande om att vi såg på för mycket film eller läste för mycket serietidningar med våld i.
För att inte tala om ”Heta linjen”. Ha ha… kommer ni ihåg den? Man ringde ett nummer och pratade i grupp med okända människor. Jag blev förbjuden att ringa av mamma och pappa, efter att de fått teleräkningen. Och efter att det kom ett motorcykelgäng till vårt hus och frågade efter ”Blondie”. Ja, jag kallade mig det då… lite lagom anonymt. Men efter ett idogt tjatande av den mycket behagliga killrösten på andra sidan luren, så hade jag sagt mitt telefonnummer… mycket snabbt. Men det räckte. En timme efter att jag sagt numret, var hela mc-gänget utanför vår dörr på Liljedalsvägen 28.
Pappa fick jaga iväg de tuffa killarna i mc-skinnjackor. Och i mitt lilla flickrum stod ”Blondie”, dvs. jag och vinkade bakom min rosa gardin med barbie på. Där stod jag, mitt i världen emellan att vara liten flicka påväg att bli en kvinna. Det var inte så lätt alltid. På den tiden heller, precis som det är för ungdomar nu idag. Samma känsla av osäkerhet och nyfikenhet på vuxenvärlden. Vi måste få tillåta oss att vara människor. ”Det är av erfarenhet man lär sig att göra det man vet man inte borde göra”. Ska se om jag inte kan hitta någon bild på mig från den tiden. Kan ju vara kul att titta på ”Blondie” förr och nu.
Men detta dilemma att inte veta vad som är ”fel” och vad som är ”rätt” har det nog alltid varit för oss människor. Vi vill lära oss nya saker. Vi är nyfikna på varandra och så ska det också vara. Vi måste låta oss vara människor. Tillåta oss att göra både ”fel” och ”rätt” saker här i världen.
Okeey, summa av kardemumma. Vad drar jag för slutsatser av mina funderingar idag då? Jo, att om du inte lärt dig använda T9 i din mobil… så är det nog dags för det nu. Fast å andra sidan… lovar jag dig, att det går lika bra att knappra på utan T9… Det tar bara liiite längre tid.
