Första doppet!

räknare
besöksräknare
"Sommar, sommar och sol. Havet och vinden och doft av Kaprifol..."
"Fortare, fortare!", skrek han förtjust och log med hela ansiktet.
När mina två äldsta barn (Ph och Felix) var små "bodde" vi ute på sjön hela somrarna.
När barnens pappa jobbade var det bara vi tre i motorbåten med ruff och kök.
Då kunde jag också njuta av farten, vinden i mitt hår och doften av sommar.
Nu kan jag bara de två sistnämnda,det där med farten har liksom försvunnit nånstans på vägen.
Fast vattenvanan har jag, trots det kommer jag på mig själv att "skaka knän" när vi åker ute på havet, det guppar ju något så hiskeligt!

Dagen till ära ville Malte och kompisen göra lite egna äventyr ute på havet.
Det fick bli ekan, fast efter ett tag insåg de att det inte går så fort med den.
Det går liksom inte att komma upp i någon nämnvärd fart, hur fort man än vevar på.


En rofylld liten tur med kompisen ute på havet kan vara skönt...
Så det fick bli den lilla motorbåten.
Oj, så fort de åkte.
Runt, runt gick det.
... fast oj så mycket bättre om det rör lite på sig. "Fortare, fortare!"
När de så kom i land kanske det inte var så konstigt att en av pojkarna trillade i vattnet!
Du vet själv när du snurrat tillräckligt fort så är du vinglig även efter du slutat.
Det var vad som hände.
"Plums!", sa det och Malte "dök" under.
Hoppsan sa. Bryggan tog visst slut där!
Efter det ofrivilliga badet var det skönt att sitta i vårsolen och filosofera.
Jag frågade honom om han inte blev rädd?
Malte:
"Nä, bara innan jag slog i vattnet. Sen var det så vackert med solstrålarna som sken genom ytan".
Ja... undra om jag skulle tagit det lika bra jag.
Jag menar, att bada den 28 februari - huuu vad kallt!
Bästa sättet att torka är i solen. Åh, så sköönt.