Mors dag, om nu någon missat det.

räknare
besöksräknare
Fick mina liljekonvaljer. Det är tradition och de växer under en av ekarna på tomten.
I dag var det "mors dag", om någon nu missade det.
Alla mina barn kom för att fira och vi satt ute i solen.
Åt jordgubbar och småtjattrade, som vi brukar.

När det blir dags att gå säger de (nästan befallande) att jag bara måste komma och hälsa på.
Det är då mitt dåliga samvete kryper fram.
Fast jag vet att det är helt och hållet bara jag själv som tänker så. 
En sorts "självpåtagen skuld".
Jag menar, jag kan sitta där och för alltid jämra mig över hur illa jag burit mig åt i tusen år.
Känna mig skyldig ända till döddagar men 
- "inget blir bättre av det!".
Du kanske har lärt dig att du inte ska ge dig hän åt några som helst njutningar?
För om du gör det måste du samtidigt känna dig skyldig för det.
Fast jag vet att det går att öva bort.
Lära sig att njuta av det jag tycker om, utan skulkänslor.
Jag är faktiskt kapabel att göra allt 
- "så länge det inte skadar någon annan!".
Lev - njut - och älska, för allt vad du är värd.