besöksräknare
"Det är bara regn hos mig.
Måste ha retat gudarna, måste gjort nå´t fel.
För jag har bara, regn hos mig"
Fast jag ska inte klaga, det går att vara lycklig ändå.
Det är jag, ibland.
Oftast i små korta stunder.
När det åskade hos oss idag, satte sig Malte, en liten kompis och jag under trappan.
Det kändes säkrast där.
Då kom det över mig att allra lyckligast faktiskt är när jag får vara med mina barn.
Istället för att lyssna på mullret och när vi tröttnat på att räkna "1000, 2000", spelade jag.
Barnen sjöng och även om det inte var så vackert, glömde vi i alla fall bort att vara rädda.
