En natt! Det räckte... fast man får inte skämma bort dem.

räknare
besöksräknare
I ett "solhav" av Solrosor inte långt från där vi bor.
Jag var borta en natt. Tydligen räckte det!
Jag fick ett olustigt bemötande när jag kom hem.
De döende blommorna jag så omsorgsfullt planterade ut igår, slokade!
Utom de i "Sandlåde-landet", de måtte haft nå´n sorts änglavakt eller nåt.
De står ju för böveln mitt på gräsmattan, medan de som frös var vid husknuten.
"Jaja, lite spill får man väl räkna med så här års", sa jag till Malte.
Det är ju faktiskt bara den 2:dra Maj än. 
Den vise damen i kön jämte oss hörde min diskussion med Malte när vi var i blomsteraffären.
Hon undrade lite försynt om vi verkligen vågade plantera ut dem än?
Jaa, tänkte vi. Det är väl inte så farligt.
"Man får inte skämma bort dem för mycket. Lite får de tåla!"

Tänkte vi ja!
Jag i bilen på väg hem:
"Det verkar som att världen inte är till för såna som jag!"
Malte svarar förnuftigt:
"Om man inte gör några misstag, kommer du aldrig att lära dig nå´t heller. Har ju du sagt !"
"Jovisst är det så", tänkte jag.
Hörde riktigt min egna röst som desperat försöker trösta en ledsen Malte, när hela han "Hogwards-slott" i lego har rasat.
Oftast på grund av den där "dumma" dammsugaren... eller väldigt ofta, om jag ska vara ärlig. Fast det är jag inte;)
"Rom byggdes inte på en dag", sa jag till Malte när vi körde hem.
Han tittade konstigt på mig.
Förstod att han inte fattade ett "jota" om vad Rom hade med vare sig min trädgård eller hans "Hogwards-slott" att göra?
Fast vi pratade inte mer om det. 
Nu ser vi fram emot att få plantera dessa blommor.
"Det är bara på att igen!", som min gamle farmor sa.