Vi får aldrig glömma...



Nu börjar spelet verkligen ta fart inne på Farmen som du kan se på tv. Jag har hittills hållit mig lite i bakgrunden men nu får jag mina fiskar varma verkar det som i dagens avsnitt. Dels för att jag är den enda som visar att jag faktiskt bryr mig om Sara-Mari men också för att jag nu inser att om jag inte väljer sida måste jag försöka hålla mig någorlunda sams med alla. Detta är självklart omöjligt och jag stångar mig förgäves igenom konflikter som hägrar nu. Det är inte jag som bråkar mest på Farmen men det blir ofta jag som kommer mitt emellan. Kanske för att jag envisas med att försöka vara vän med alla? Kanske barnsligt och blåögt av mig men det är så jag är. Kanske folk tycker att jag är falsk och vänder kappan efter vinden? Bara jag själv vet vad det är jag gett mig in i och om jag försöker hålla huvudet kallt och inte tar åt mig av de hårda orden som sägs kan jag överleva och bli långvarig här. Tror att jag kommer att kunna sova gott om natten och inte ha skuldkänslor som spökar då. Vi alla på gården vet vid det här laget vad spelet går ut på och jag har precis lika stor rätt att spel det som vem som helst annars som medverkar i denna turbulens av tävling. Vi hade alla våra strategier när vi gick in i tävlingen, den som säger något annat får står för det själv. Jag vet att alla tänkte olika men till sist och syvende blir vårt agerande ett drag som visar spelets riktning. Det borde alla som var med ha sinnesnärvaro att inse tycker jag. Min strategi går ut på att försöka hålla mig på så god got som möjligt med mina kompisar på Farmen, för något annat vore otänkbart för mig. Om det är någon som tror något annat är det bara att beklaga. Mitt enda syfte är att vi alla ska kunna ha en så dräglig tillvaro som möjligt på gården, oavsett vem som hatar/gillar vem. Tro det eller ej men jag gillade faktiskt alla de olika personligheterna där inne på Farmen, mer eller mindre. Såklart har vi alla våra små egenheter men när vi lever så in på varandra som vi gör där på gården så är det oundvikligt att vi kommer i konflikt med varandra då och då. Ibland beter vi oss på ett sätt vi kanske inte annars skulle ha gjort ute i vår vardagliga värld. Vi hade kanske till och med valt att inte umgås alls där men nu är vi tvungna att göra det och vägarna dit är lika olika som vi är personer på Farmen. Hävdar fortfarande att du måste ha det i bakhuvudet hela tiden när du ser programmen på tv. Det är nästan så att jag själv glömmer bort det när jag analyserar och ser hur programmet är vinklat ibland. Har därför en stor förståelse om du som tittare lätt glömmer bort det. Den enda krassa sanningen som vi aldrig får glömma någon av oss att det är verkliga människor bakom de olika karaktärerna som tv visar upp. Det får vi aldrig någonsin glömma bort när vi dömer andra för hårt ibland med våra ord på nätet. Har jag inte rätt så säg?