Au Revoir till det gamla. Gott Nytt till Er Alla!

räknare
besöksräknare
Au Revoir till det gamla och välkomna det nya! Kan tänka mig att de flesta ska hålla på att festa men icke jag. Nä, här blir det jobb hela natten men det är lika bra det. Har aldrig varit mycket för det där med nyår. Fast just i år kom Malte på en ny tradition. Alla granens röda kulor byttes ut mot silver, nu står den där full med glitter och silverkulor. Rätt fint och kul idè. Malte svansar runt och är superduperglad över att han i år äntligen får fylla ett år till. 
"Som jag har väntat!", utbrister han och jag tänker i mitt stilla sinne att det visserligen inte var så länge sedan hans födelsedag var, i september men visst kommer ihåg hur glad man var över att bli ett år äldre när jag var barn..
Malte fastnade inte ens på kortet som han svansade runt och var lycklig över att han "snart" fyller år igen.
Konstigt det där att när du är liten vill du inget hellre än att bli stor och tvärtom! Vi kan vara duktiga för vår ålder också. Lille Malte är jätteduktig trots sin ringa ålder. Han lärde sig läsa redan som 3-åring och plöjer lätt igenom vilken dagstidning som helst. 

Nu säger jag väl bara då: 
"Ring ut det gamla och ring in det nya", eller hur det nu var. 
... där jag kommer att ligga i min jobbsäng och förundras över hur herrans mycket raketer de skjuter i stan, till skillnad från landet där jag bor. Fast en silvrig nyårsgran, det har jag iallafall som lyser fint i mörkret. Det är bra att ha små barn, de påminner en om att det är okey med nytt tänkande och inte vara rädd för att förändra.
Gott Nytt År!
 Det kanske är just det som nyårlöften handlar om? Mitt löfte är att inte ha några löften alls. Det tycker jag låter bra.
"Au Revoir" till en tidsepok och välkomna en annan. 
Happy new year gott nytt år ring in det nya böda nilla böda camping tv3 kanal5 wiwa viva nyårslöften julgran nyårsfirande fest klänning

Falconetti, är du där?

räknare
besöksräknare

Hej hopp mitt i allt julstök. Hörrni, vad tyckte ni om årets julkalender? I skrivande stund sitter Malte och jag och plöjer igenom Greveholms alla avsnitt. Faktiskt riktigt roligt men den har fått delade recensioner, vad jag har förstått. Små barn förstår den inte, lite större barn har blivit rädda men tjejerna på jobbet (inklusive jag) har suttit som klistrade framför teve-apparaten. 
Om man inte vill titta på teve kan man göra nåt annat. Som att gå ut, till exempel.

Det är dock frivilligt att titta på den. Det finns en avstängningsknapp eller så gör man som jag: kollar andra års julkalendrar på tv-play. Eller kan man klä på sig och gå och och göra nåt annat. Leka i snön till exempel. Det är ju faktiskt omöjligt att göra alla nöjda när det handlar om att göra bra julkalendrar. Om det ändå är viktigt att följa årets för barnen tycker jag att det är på plats att en vuxen i allafall sitter med barnet.
De fattiga och rika
Tänk, jag kan erinra mig när jag själv var liten. Ja, en sisådär 12, 13 år. På tv gick "De fattiga och rika", nån repris från förr och jag skulle envist se den, trots att min stackars mor inte ville det. I detta program fanns en otäcking vid namn "Falconetti". Han var en riktig otäcking med svart lapp för ena ögat. På den tiden bodde vi i en fyra-rummare på högsta våningen. Varje natt efter den där serien låg jag i mammas och pappas säng och tittade skrämt ut genom fönstret. Jag väntade att hans fula åsyn skulle kika in på mig och säga "Hej!". Gud så absurt egentligen. Mina sista ord innan jag somnade brukade vara:
"Falconetti, är du där?"
Samma känsla tror jag min lille Malte har när han nu sitter med händerna framför ögonen och jag får berätta vad som händer på julkalendern. För det där skelettet är ju såå läskigt. Han ska just nu förvandlas till "Greve Fondue".  

Happy X-mas!



räknare
besöksräknare
Jul i Ållaryd


Glögg e gott
Hejsan!
Tack för året som gått, alla nära och kära och alla andra också såklart. Undrar lite stilla hur ert julfirande varit? Här har det varit som vanligt, fullt ös och många att hinna träffa. Visserligen känns det som jag dragit ned på det där att kana runt med bilen och försöka hinna med. Fast stöket här hemma kan jag bara inte låta bli att göra. Dock var det först igår kväll som jag kände att jag också kunde få slappna av och tända ett ljus, sjunka ned i soffan och bara vara.
Malte hängde upp EN kula. Han kom på att granar sticks. Ja, granar är faktiskt rent ut sagt farliga ;) 
Julstök hemma
I skrivande stund har jag badat och njuter av att granen är på plats, klädd och lyser. Tvättmaskinen låter visserligen och överröstar julmusiken jag satt på men det gör inget. Nu är jag bara glad över att få sitta och känna att jag hann med allt, i år igen... och att granen inte börjat barra än.
Pyssel är ju bara så kul!
Kraam på er alla!
Vi började med glögg i växthuset där den "riktiga" tomten bor.
Ps. bästa klappen var ändå den Malte gjorde till Venus (katten). En liten spindel av piprensare. Han gömde den väl så hon inte skulle hitta den innan julafton, så väl att inte tomten själv hittade den.
julafton pyssel Nilla Böda Camping Malte julklappar gott nytt år god jul 

Hemligheter bakom kameran!!

räknare
besöksräknare
Nu är det jul igen och alla sitter bänkade framför teven när julkalendern går. Har sett att den fått lite kritik, fast så är det väl alltid. Vet du... jag minns mina barns julkalendrar. Satt just och kollade in Alberth och Herbeth med Malte och ja, han skrattade så han kiknade åt de gamla insöade göteborgarna. Jag med kan jag villigt erkänna.

När jag var ännu mindre gick Teskedsgumman, den minns jag att jag tyckte om. Den har vi också plöjt igenom allt lucköppningar här hemma. Lika uppskattad som då, även av Malte som är ett barn av sin tid.
Ja, den där Astid Lindgren hon kunde hon. Vi är många som vuxit upp med alla hennes små filurer. Vi kan vår Pippi, vår Karlsson på taket och Saltkråkan. När jag kollar på dom igen, såhär i vuxen ålder så kan jag inte låta bli att undra hur det var när de spelade in filmerna. 
Hur många är det som vet att herr Nilsson i själva verket var en riktig surapa som bet Pippi i flätorna varje gång han fick en chans? Att Båtsman var en hejare på att fisa och att Griseknoen älskade att åka bil? Ja, det blev ett helt pärlband av kassascéer - men för många av skådespelarna blev inte filmerna någon kick framåt i karriären precis.
Och varför i hela fridens namn pratar Prussiluskan så konstigt? 
Och hur kom det sig att Saltkråkans Pelle slutade äta tårta efter sin filmfödelsdedag? En helt problemfri relation hade inte heller filmens Pippi och Annika. En gång slutade deras smågnabb med en riktig fläskläpp.
Hur många av er vet att första Pippiboken filmats två gånger? I den första versionen från 49 (alltså 20 år före Inger Nilsson) spelade en 26-årig mycket sminkad Pippi medan Tommy och Annika var barn.
En väldigt konstig tolkning av "vår tids" Pippi, kan man ju tycka ;) 
 Pippi ser i filmen till att de tu blir ett par och en del sånger sjungs romantiskt mellan dem. Astrid lär ha blivit helt förtvivlad över denna version och som tur var blev den ingen succé.
Ja, svaret på varför prussiluskan pratar så konstigt vet nog alla vid det här laget. SF hade inte råd med hela budgeten så det fick bli till att ta in lite tyska skådespelare också. Att Tommy (som hette Per i verkligheten) kom från Malmö gjorde att hans smålänska låter lite märklig och därför var hans mamma i filmen tvungen att försöka låta likadan, vilket blev en lite lustig dialekt. Jag som trodde att hon var tysk hon med.
När det gäller Emil-filmerna så kan jag inte annat än att tänka att de skulle nog inte gå igenom sensuren idag. Det skulle säkert klassas som barnmisshandel när hans pappa ger honom örfilar till höger och vänster. Dessutom låses han in i ett uteskjul! Arma barn.
Likadant med Bullerbyserien som verkar så harmlös. Läser att den lilla Kerstin berättar att för att få henne att gråta, mutade de med godsaker för att sedan snabbt dra bort det från henne. Gång på gång. Barnmisshandel, skulle de nog också heta idag.
Också svaret på varför stackars Pelle aldrig ville äta tårta mer då? Jo, för att det blev så många tagningar den dagen så grädden blev till slut härsken när stackarn var tvungen att äta den så han klarade inte av att äta tårta på många år.
Min plansch över sängen
Tja... så är det när man ska spela in film eller videos, fråga mig. Jag har också stått, helt naken mitt ute i skogen medan alla mygg äter på hela min kropp. Och andra roliga episoder jag kan berätta om. Men det får bli i ett senare inlägg det.
Nu ska Malte och jag kolla på årets julkalender.
Ps. måste bara säga att jag minns min jättestora plansch över min lilla säng när jag var liten. Emil drar Ida i en skrinda och jag önskade såå att jag hade en storebror som han.
 Istället har jag fått en liten Emil som son. Och vet du vad? Han talar helt naturligt äkta småländska!
Min egna lilla "Emil i Lönneberga". Får väl bli en ny serie dårå "Malte i Ållaryd" 
"Man får vara glad för det lilla här i livet", som Madicken skulle ha sagt.
Tjillevippen på er!

julkalendern Alberth och Herbeth Teskedsgumman lucköppningar barn av sin tid PippiKarlsson på taket Saltkråkan herr Nilsson Prussiluskan förtvivlad Astrid Lindgren smålänska Madicken böda camping nilla Bödacampingnilla wiwa

Amors pilar...

räknare
besöksräknare
Om att lyssna men inte tala
Det finns en fin symbol som jag såg för länge sedan. Den fanns i en bok som handlade om hur vi kan lära oss att lyssna. Den där symbolen har etsat sig fast i min hjärna, precis som den gjort i författarens och jag tänker på den lite titt som sätt. Ska försöka förklara:
Tänk dig ett hjärta. Ett stort, rött, härligt varmt hjärta. Tänk dig att hjärtat har två öron, som kan lyssna koncentrerat på vad du säger. Men hjärtat har ingen mun.
Ursäkta bilden... hittade inget bättre;)
Visst är det fint? Åh, känner att jag nu tenderar att bli så där trååkigt djup igen, sorry. Inte min mening men jag försöker bara förklara på ett enkelt sätt och det är inte lätt, vill jag lova. Fast, haha... bilden ovan var ju iallafall inte särskilt djup men men...
Gillar det där hjärtat, för mig står det för att det kommer att lyssna men inte lägga sig i, inte avbryta, inte "tycka" eller döma, utan bara lyssna och ta in vad du säger.
Tror nämligen att det är så själva "lyssnandet" ser ut. Om vi kunde lära oss något av det där hjärtat skulle vi kunna ge en "villkorslös och osjälvisk handling till en medmänniska", stod det i boken. Det handlar om att finnas till för någon annan och ofta tycker jag mig märka att det är en bortglömd gåva att ge. Det är så mycket prat överallt i vår vardag. Om du då får den förmånen... ja, jag ser det faktiskt som en förmån för det är inte alla som hittar den där "någon". Men om du nu hittar någon som alltid finns där för en, lyssnar, vägleder och inte dömer, då är det ett sånt hjärta som symbolen du hittat. Det är en konst i sig att kunna lyssna.

Vet du, ibland stöter jag på det där hjärtat och jag försöker vara ett tillbaks. Hoppas jag lyckas. Ska iallafall öva mig på det.

Kraaam n

Mammas julkalender

räknare
besöksräknare
Så var det 1:a december igen. Vet inte varför men jag älskar allt vad det innebär att göra förberedelser inför julen. Det är det allra roligaste. Själva firandet som kommer sen, det kan jag nästan vara utan! Det är allt det där pysslandet med före jul som jag älskar att förlora mig i. Pynta, hämta ris i skogen, hänga upp gardinerna, göra marsipanfigurer. 
Årets marsinpangotte
Ja, om jag ska vara ärlig är jag redan färdig med allt pyntet, eftersom jag börjar redan i november med att förbereda allt, sedan är det bara att slå på strömbrytaren den 1:a dec. Innan dess är det förbjudet att visa omvärlden hur knasig jag är med allt pynt jag i hemlighet gör. För vem i all världen är så hiskeligt glad i allt vad högtider heter, som jag? Kanske många fast de inte erkänner det.
Maltes julkalender med roliga små grejer i
I skrivande stund sitter Malte med en egen julkalender, ritar omsorgsfullt små fina teckningar i alla luckor till  mig. Jag har också själv gjort två kalendrar, en till honom och en till oss alla. Det är nytt för denna julen... man kan säga att jag har gjort en alldeles egen "mammas kalender". 
Det är en gren där jag satt upp små lappar för varje dag där det står vad vi ska göra. Där finns både roliga saker, som att åka till simhallen, hämta julgran i skogen, baka lussebullar och allt annat kul man kan göra. Fast det finns även saker som jag själv önskar få hjälp med såhär innan jul. Ja, som att städa under badkaret och rensa avlopp. Sådanadär saker som jag annars får tjata mig till. Nu när jag jobbar och de är ensamma hemma, har jag passat på att skriva på de små lapparna saker som att då ska de kolla på någon rolig barnfilm tillsammans - efter att de städat båda toaletterna.

Mammas kalender med önskelappar.
Elakt? Nähädå, varför skulle det vara det? Jag kan väl också få önska mig någonting, så här i juletider? Här är det jämlikhet som råder och ska det bli några goda lussebullar, fint julpynt och roliga lekar lekta tillsammans i detta hus måste vi hjälpas åt med det där övriga som måste bli gjort, även under julen. Och så var det med det - god jul och trevlig 1:a december alla duktiga små julenissar därute. Ikväll kan jag tänka mig att hela Sveriges befolkning sitter bänkade framför teven för att kolla in årets julkalender. I skenet av julstjärnan eller julstaken som plockats upp.