Inser att det är helt gaalet av mig!

räknare
besöksräknare
Det är minusgrader ute. Snön hänger i luften. Jag ligger i min soffa och slumrar efter allehanda julstök och snytande av min förkylning. Om det är smaken av det söta, röda vinet jag smuttat på som gör att jag lite senare drömmer om det jag gör, eller det tända ljuset mitt på bordet  som får mig att bli hypnotiserad vet jag inte. Jag märker inte att mina ögonlock tillslut blir så tunga att de stängs helt. Jag har somnat.
Drömmer mig bort. Bort från kalla mornar med stelfrusna händer om min ratt på väg på hala vägar, mörka måndagsmornar. Jag har gjort vad jag kunnat här i detta klimat som Sverige erbjuder. Nu har tiden kommit då jag jobbat klart. Om jag blivit pensionär eller om jag fortfarande är ung förtäljer inte min dröm. Känner bara känslan...
Kör längst krokiga vägar mot Saint Tropez, Frankrike. Beslutet jag tagit att flytta från mitt gamla invanda liv i Sverige är inget jag ångrar.
Håret blåser av de ljumma vindarna där jag kör med min bil utan tak. Vingårdarna ligger tätt här i rosévinets vagga.
Kommer fram till en gammal gård med anor som sträcker sig flera hundra år bakåt i tiden. Då munkarna från det närliggande klostret drog sig tillbaka hit för att odla grönsaker, kryddor och vin.
Här ligger gården jag köpt. I den dunkla cypressallén som löper från öst till väst kan jag nästan mana fram bilder av munkarna. Kan se dem där de gick med sina radband och bad i skymningen. Kan nästan ana deras skuggor när solen lägger sig att vila.
Kan nästan ana deras skuggor...
Här ska jag inreda mitt Shabby chic-hem jag alltid drömt om.
Så härligt att få inreda mitt Shabby Chic-hem
Det kuperade lansdskapet ligger mitt i det magiska Provence. Här ska jag bo, leva och ha vinodling. Här ska jag odla druvor. 
Det är det klimatet som egentligen lockat mig hit till Sydfrankrike. Inser att det är helt galet av mig att göra en sån omvändning såhär mitt i livet. Fast återigen, varför inte? Jag är här för att pröva mina vingar och se vart det bär. 
Vill pröva mina vingar o se vart det bär...
Känner en spännande utmaning framför mig och när jag sätter mina nakna fötter mot den varma stengången mot mitt  hus, känner jag bara ett lugn sprida sig i min kropp. 
Solen skiner mot mitt ansikte när jag tar de första stegen upp mot huset.
Trappan är också av sten, ett material jag bara älskar. Tar fram den stora nyckeln, sätter in den i den stora, tunga trädörren. Vrider om och stiger in. In till mitt kommande liv, i soliga Provence.
Vaknar upp med ett ryck. Jag hade slumrat till på soffan mitt i allt julestök. Pepparkaksdoften når min näsa och jag kommer på att jag faktiskt är mitt i förberedelserna inför den kommande julen. Stjärnan är på plats i fönstret och lyser så inbjudande med sitt röda sken. Ja... det kan vara rätt mysigt här i kalla Sverige heller.
God jul!
Böda Nilla Böda Camping Bödacamping Stalker nilla Julstök julstök

Trimmad traktor... vrooom!

räknare
besöksräknare


Japp... då har jag löst hela grejen nu dårå. Kolla vilka bra grejer som är lösta om jag köper denna:

  • Tänk, bara det där med att behöva byta till vinterdäck är löst. Jag behöver aldrig mer ha en massa fula däck som tar plats i mitt garage. 
  • Jag behöver aldrig tänka på att hålla den ren. En traktor ska vara skitig.
  • Det blir aldrig mer kladdigt med glass, choklad eller bråk mellan ungar för de får ändå inte plats. Någon annan får hämta på dagis och skola.
  • Folk vill inte köra om mig för de kommer att vara så förbluffade av min traktor, de stannar bakom bara för att beskåda mitt vrålåk.
  • Om någon skulle få för sig att köra om tänker jag starta ett race.
  • Alla bönder kommer att höra av sig för att fråga vad jag tar för att göra deras skogsarbete, såå mycket fortare. Jag kommer att bli rik.
  • Jag kommer inte att göra det smutsiga skogsarbetet för jag kommer bara att hyra ut min traktor. På så sätt blir jag rik (läs lat) och slipper smutsa ned mig överhuvudtaget.
  • Jag kommer lättare åt maten på Mac Donalds när jag beställer via "bil-luckan".
  • Min önskan om att få vara med på tv4 morgon-tv har gått i uppfyllelse.
Det finns väl egentligen bara en liten negativ grej då: 

  • Jag inte ser sådär värstanes "hipp" ut när jag är påväg till jobbet. Fast å andra sidan... om jag bara sätter på mig ett par solbrillor under min lantmannakeps så kommer jag onekligen fram i tid.
Vroooom! trimmad traktor böda camping nilla tv4 morgontv youtube

Julstök på vinden

räknare
besöksräknare
Första ljuset ska snart tändas!
Julskyltningen äger rum till helgen i min stad. Kan väl tyckas lite väl tidigt men vem är jag att döma? Själv har jag tillbringat min tid uppe på vinden hela helgen för att hitta mina julsaker. Flyttade in i det lilla skyffet på fredagen och befann mig där till söndag kväll. Bara jag och mössen
Vi kollade efter vad som måste inhandlas i form av ljusslingor och annat jox.När sedan den första snön behagar komma är det jag som är den första att dra ut Malte för fotografering till årets julkort. Många kort blir det så mina julhälsningar brukar vara på typ fyra sidor. Hoppas att det uppskattas, roligt har vi när vi gör dom och det är väl huvudsaken iallafall.
Så fort snön kommer slänger vi oss ut för att fota
Julen - visst är den en källa till glädje! Men även till bekymmer och oro för många. Pengarna ska räcka till och justressen infinner sig.
Sedan hinner vi knappt njuta av den välbetjänta julefriden förrän det är dags för hysteri i mellandagsrean. Då ska klappar bytas, lämnas tillbaks och nya grejer inköpas.
Många är ensamma på julen. Ta vara på de du månar om.
Det finns dock en lösning på all denna pengahysteri. Fundera ut vad som är viktigast för dig! Är det julklapparna, maten, att resa bort eller samvaron? Du behöver kanske inte göra avkall på något av det, bara du håller allt på en måttlig nivå. Fast du... skippa de där julklapparna till kusinerna som du ändå aldrig träffar. Ett fint julkort räcker gott och väl.
Det är faktiskt ett faktum att nästan ingen människa med en normal inkomst både kan köra runt i den dyraste bilen, köpa dyra klappar och åka till Thailand över julen. Fast... slösa med tid. Det har alla råd med. Ja, visserligen kostar det att ta ut ledihet men jag tror att det är nog julens klokaste investering.

"Om ni killar bara visste..."

räknare
besöksräknare

Minns i sexan, när vi skulle ha sexualundervisning. Alla tjejerna i klassen hade mens och stora tuttar. Inte jag! Var platt som en pannkaka. Mamma hade visserligen lagt en binda i min rygga, utifall att. Den skämdes jag för och var livrädd varje gång jag skulle ta upp en bok eller penna, att den skulle råka poppa upp så att alla skulle se den där förbenade bindan. Kunde nästan drömma mardrömmar om det på natten.
Killarna i klassen var otroligt långt efter oss flickor i utvecklingen. De hade läderlappen som idol och lekte med radiostyrda bilar! Ja, ni fattar. Medan tjejerna hade jättetuttar och stringtrosor. Alla utom jag då! Bh var inte att tala om för mig, det fanns inte så små.
Nu är jag vuxen och tro mig, har HAR stött på en och annan kille (eller... ärligt bara EN;) som har lärt mig mer om min kropp än vad jag självnågonsin vetat.
Varför? Ja, en anledning är att jag inte fann honom förrän rätt sent i livet. En annan kan vara att jag inte varit mogen för att ta emot hjälp. En annan kan vara för att när det var sexualundervisningen i skolan, då var jag fortfarande bara ett barn. Precis som killarna i klassen. Kommer ihåg att jag tyckte det var ur-skämmigt, bara de pussades på tv. Då satt jag med kudden för ansiktet och tyckte att det där med att "slaska mule", det kunde de väl ha beskonat oss tittare ifrån. 
När fröken Maritha tog fram en kondom i klassen som vi alla skulle känna på vet jag att jag tänkte: 
"Huh! Fy, så äcklig!". 
När jag satt där vid skolbänken med den där hala, läskiga kondomen, ville jag bara hem och leka med min Cindy-docka, som dessutom saknade kön över huvudtaget (vilket man kan ifrågasätta). Vi fick till och med varsin kondom hem. Den lekte Ulrika och jag ko-spenar med genom att fylla dem med vatten och göra ett litet hål längst fram. Sen "mjölkade" vi dem i handfatet. 
Min värsta mardröm gick i uppfyllelse där i klassrummet. 
Det var då det hände! Tony, en kille i klassen råkade hitta min binda och kastade den till de andra killarna som fnissade och gjorde sig roliga på min bekostnad. Gud, vad jag skämdes. Med gråt i halsen gick jag hem med tunga steg och min tomma rygga och tänkte, att det där med sex... det verkar vara läskiga saker. Det kommer jag aldrig att ägna mig åt så länge jag lever!
Som tur var, blev det inte så... tur det finns folk som förstår bättre än vad jag själv ibland gör. Eller som Nitche sa (tror det var han):
"Om vi förstår att vi inte förstår varandra, skulle vi ha lättare att förstå!"

När hålen sitter på "fel" ställen...

räknare
besöksräknare
Var en runda på stan tidigare i veckan. Åt en god sallad och köpte present till kalaset vi senare var på. Micke skulle gå på toa, jag fick välja EN affär jag fick gå in i, för jag hade (som vanligt...) glömt min mobil. Micke säger att jag kan gömma mig hur bra som helst i vilken liten butik som helst. Mitt emot toan låg då "New Yorker", min absolut favvisaffär. KAN bara inte gå in där utan att komma ut med något plagg. De är så snygga!

Hur som helst... stegade glatt in i affären. Gick runt lite och märkte efter ett tag att folk tittade på mig. Åh, tänkte jag. En lite "mediakxt" person som jag kunde alltid försöka inbilla mig att de kanske kände igen mig. Dock insåg jag att det inte var så just nu, för folk hade en något road min när de tittade på mig. Fattade ingenting! Kollade mig (lite lagom omedvetet sådär) när jag försökte "råka" gå förbi en provspegel. Om jag hade nån snorkråka eller nåt annat konstigt utstickande men nähädå, jag såg ut som jag gjorde när jag gick hemifrån. 
Plötsligt insåg jag var det var. Jag gick omkring som en livs levande, gående reklamdocka där. Precis ALLT jag klätt på mig denna dagen var plagg från denna affär. Allt från mina boots, jeans, jumper (oj, nu sa jag ordet igen.. det heter inte så nuförtiden har mina yngre kolleger sagt, det heter t-shirt) och tillhörande rosa (ja, den är VERKLIGEN rosa!) jacka till. Ja, till och med den karaktäristiska väskan i form av en pytteliten turkos liten sak med fransar på, som bara rymmer en pytteliten plånbok, var inhandlad där. Jag började känna mig lite illa till mods och insåg att jag måste nog gå ut. Jag menar, om jag hade fortsatt min färd längre in i affären hade jag nästan behövt be om sponsorpengar.
Lägg till bildtext
Gick ut igen och Mickes förvånande min över att hitta mig direkt gick inte att gå miste om.
Vi åkte hem och där mötte mig nästa problematik. Dessa jeans som är populära just nu innehåller, som ni nog alla vid det här laget vet små hål överallt. Det är meningen att de ska se sådär "lagom" nötta ut och inte alls som när jag själv försökte göra hål med rivjärnet på mina gamla. Då såg inte alls naturligt nötta och hålen blev jättestora och höll knappt ihop efter några tvättar.

Det blev till att gå till affären och inhandla ett par som såg ut som de skulle. Bara ett litet problem. Jag förstår inte hur de har tänkt riktigt, de där tillverkarna. Hålen är satta på de mest dummaste ställen! Ett var precis vid mitt knä, vilket resulterar att jag nu sitter och tråcklar ihop det för hand vid min lilla läslampa i soffan eftersom det blev jättestort efter bara några tvättar, precis på mina gamla "hemmagjorda" hål. 
Känner mig inte alls sådär hipp som man skulle bli av att handla på "New Yorker" just nu, där jag sitter med läsglasögonen på nästippen för att se hur i hela fridens namn jag skulle få ihop det snyggt igen. 
Ner för trappen kommer Micke för att hämta mer kaffe. Ser vad jag håller på med och säger glatt att jag kan få tråckla ihop hans (relativt) nyinköpta jeans också. Frågar med (något irriterad ton, för nu är jag trött på att laga NYA kläder):
"Är det fel på dina jeans också?"
Han visar mig var affären har gjort hans hål på sina jeans och ytterligare än en gång denna kväll, undrar jag hur i hela fridens namn de tänkt? Hans hål sitter som sig bör lite här och där med undantag av ett då! Nämligen ett stort hål (som tydligen bara blivit större efter tvätt och "naturligt" nötande) precis... ja, hur ska jag säga det utan att det låter makabert? Under själva gylfen... liksom. Låter er fantasi förklara för er hur det hela ser ut, då jag undanber mig att visa bevis på hur det ser ut. 
Tänker bara på de stackars körskole-elever som råkat se detta. Hoppas verkligen han använt snygga kalsonger då och inte som han brukar, de militärgröna trekantskalsongerna från tidigt 80-tal (som för övrigt är nästan omöjliga att få tag på och eftersom de är de enda han vill använda så blir det till att nöta på de få jag hittat... han tycker att det "dinglar" obekvämt av sånadär hipster eller vad det heter).
Ja... detta är vad jag sitter och tänker på och har bara en liten vädjan till de som gör hålen:
"Snälla tillverkare - tänk efter lite före ni gör dem. Skulle ni själva vilja gå omkring och visa hela härligheten?" 
Kanske är därför det mest är unga som går till den där affären? För om jag ska vara ärlig är det mer okey för dom att gå omkring med stora hål här och där. Vi andra, vi får väl göra som på den gamla goda tiden då, ta till nål och tråd... om vi vill försöka hänga med i modetrenderna?
.. och här spenderar vi lördagskvällen som ett gammalt par. Jag lappar jeans och Malte löser korsord

Kraaam

"Ketchup med bröd och korv?"

räknare
besöksräknare
Jaha, egentligen stod det utgång på stan med gänget ikväll men så blev det inte. Jag hamnade på kyrkogården istället. Inte så farligt som det låter, jag tycker bara det är vackert där just en kväll som denna när alla gravarna lyser. Det är något fridfullt med det hela. Det blev mycket prat om hur de döda har det och så med Malte. 
När det var dags för hemfärd blev vi hungriga. Inte en korvkiosk så långt ögat nådde. 
Plötsligt, mitt ute i ödemarken såg vi en liten, liten skylt som blinkade "Öppet". Själva kiosken var liten som ett utedass och ska jag vara ärlig såg det inte bättre ut. Snarare som om det skulle falla ihop när som. Mörkt var det därinne och nästan lite kusligt. Kunde det verkligen ligga en korvkiosk här
Gick ut och fram till luckan. Jodå, den öppnades och där stod en glad grek eller vad han var. Beställde en korv och han sa att vi kunde få två.
"Nä, det räcker med en", svarade jag. När jag sa att jag bara ville ha ketchup på den såg han nästan helt deprimerad ut och insisterade:
"Då måste du ha en med senap på också!", sa han och lyste upp igen.
Okey då, tänkte jag... bara han blir lugn och ger mig korven någon gång. 
"Bara lite ketchup", sa jag. Han fullständigt ÖSTE på ketchup! Blev nästan chockade över hur mycket det kunde få plats på den lilla korven innan jag nästan skrek:
"Stopp, det räcker!" 
Greken svarade på brytande svenska och såg verkligen ärligt och uppriktigt förvånad ut:
"Inte MER?"
Det var senapskorvens tur. 
"Bara jättelite", fick jag fram och i nästa sekund var hela korven plus brödet fullständigt gömt under ett tjockt lager med stark senap. 
"STOPP!", skrek jag och han såg åter igen lika förvånad ut och bröt:
"Inte MER??"
Inte vet jag om korven var god. Den var ju helt indränkt!
Jag har bara en fråga: hur mycket hade han lagt på om jag inte stoppat honom? Hur mycket ketchup och senap kan man ha på en korv? Det måste vara väldigt oekonomiskt också för honom. Han måste ha växt upp med gigantiska mängder ketchup och senap.
Om det inte verkligen var en spökkiosk. Det är ju ändå Alla helgonsnatten och fullmåne till på köpet.
Jaja, efter att ha torkat bort det mesta av såserna på korvarna, smygigt fram till papperskorgen (han kunde ju bli ledsen om han såg att jag kastade bort hans goda senap och ketchupssåser, stackarn) kunde vi äta. Fast greken hade till på köpet gjort små hack över hela korven så såserna hade tryckts ned där med. Alltså vet jag inte om korven var god. Den smakade bara ketchup och senap.