Haloweensfest i byn

räknare
besöksräknare

Lite axplock från min dag idag då...




Ja.... efter vår lilla vistelse i stadens kärna... begav vi oss då hem. Lyssnande till ett av världens bästa band. Iallafall om man får tro Malte!




Sedan lite bilder från den härligt, roliga och lite läskiga haloweensfesten. Det var trötta men lyckliga barn som somnade sött i soffan sedan. Efter att ha gått både spökrunda i mörkaste skogen... och jag kan lova er, i Ållaryd blir det MÖRKT när det är natt. Inte en gatlykta så långt ögat når. 

Okey då, en och annan finns det väl. Fast inte där vi gick och ropade på spökena. Vet ni vad? De ropade tillbaks. "Boooooohoooo", lät det någonstans långt därborta i urskogen. Lös, gjorde de också med sina ögon.

Efter det gick alla barnen med varsin bunke och lekte "bus eller godis". Det blev nästan bara "godis", med tanke på hur mycket de fick i sina hinkar.

Nu sitter jag här med en mage som håller på att sprängas. Det är så lätt hänt att mamma går och sneglar åt det där godiset. Det bara ligger där, i skåpet och ropar på mig.

"Här är jag. Kom o smaka. Du ångrar dig inte. Det är jättegott."

Äh, vad fxn (jag svär aldrig, faktiskt sant), jag kan tala om för er kära läsare. Det var gott... godiset. Annars bjöds det bland annat på:
Bajskorvar
Blod

Fingrar

Spindlar
Huvud på spett



 Åh, så kul och spännande det är att få klä ut sig. Minns ni det?



Happy Haloween på er allihop!






Allting är relativt

räknare
besöksräknare


Mitt tända ljus som ska förmedla tankar o lugn

Sätter mig med min nyinköpta ”Må bra-bok”. Tänder ett ljus och gosar ned mig i soffan. Sådär, nu är det bara att förlora sig i boken.

Det står att jag ska skriva minst tre saker på tre givna punkter.

Ok, det kan väl inte vara så svårt, tänker jag och slänger mig in i leken.

Punkt ett; ”Det här har varit bra med mig idag”, står det.

Mitt svar:…Oj, stod det verkligen att det skulle vara tre saker? Nähä, kommer inte på ett dugg. Det är totalt tomt inne i min hjärna, just nu.

Okey, jag fortsätter till punkt två: ”Det här är jag tacksam för idag”.

Mitt svar:…var det verkligen TRE saker vi skulle komma på? Det verkar helt befängt.

Jaja, fortsätter till punkt tre då: ”Det här behöver jag hjälp med idag”.

Mitt svar: Aha, det här kan jag svara på lätt! Ett: jag behöver någon som kan hjälpa mej med de här svaren. Två: behöver någon som förklarar frågorna så det blir förståeliga.

Slutligen tre: vill ha mina läsglasögon, för att se om det verkligen, verkligen står att man ska ha TRE saker på varje punkt.

Sedan vill jag även deklarera att jag behöver ett nytt konto. Ett ”må-bra-konto”, som någon berättade om för mig för länge sedan. Minns inte vem det var men hon sa att det var ett konto där jag, varje gång jag stärker mitt egenvärde gör en insättning på detta konto.

På det sättet kan jag ta ut när det behövs, och ändå ha kvar. För det är ingen annan än jag själv som kan göra uttag och insättningar. Därför skaffar jag mig ett sådant.

Börjar redan nu: ”Jag, Nilla är bra!”, i boken kan jag läsa att ”det går alltid att hitta någonting som varit bra med mig idag -  glöm inte det!”

Du kan också börja sätta in på ditt må-bra-konto. Var inte för hård mot dig själv. Behövs inte att man sätter in just tre punkter som är bra. Det räcker gott o väl med ett. Eller ett halvt.

Jag vid en sjö, där jag fann lugnet
Jag gav mig själv tidigare idag ett halvt. För när jag skulle betala den nya tröjan jag köpte. Frågade expediten vänligt om jag ville runda upp med en krona och ge till de fattiga barnen i…något land, har glömt vilket hon sa… kanske Norge?

Jag, sa i alla fall ja. Sedan kände jag mig så nöjd så. DET var dagens goda gärning. Behöver inte vara mer. Tro mig. Jag kände mig som en drottning där jag gick på lätta ben stolt över min välgärning. 


Glada barn i Norge
Jaja, nu har de det nog bra iallafall, de fattiga barnen – i Norge!



Vi ser framtiden an med lite tillförsikt

räknare
besöksräknare

Många skottkärror blev det
Men det är vackert med höst. Om man väljer att s


Hej kära dagbok!

Idag har jag varit ute i trädgården precis hela dagen och rensat, klippt och konkat bort allehanda blommor som blommat över och slutligen fick sig växthuset en hösttvätt. 






Så nu är det bara för alla mina småtomtar att flytta in när den tiden är inne. Vi ser alltså framtiden an med lite tillförsikt. 


Brukar alltid sätta ihop en tomte i människostorlek där. Sedan har jag julfest för alla barnen i mammagänget och i byn. Så får de gå in till tomten som i själva verket är min far som jag tvingar sitta därute och vänta på oss. 

Min käre far ute i kylan

De små barnen står sedan där och tittar på det fint pyntade växthuset med allehanda ljus och småtomtar, med ögon som glittrar i väntan på att få sitta i tomtens knä och berättar vad de önskar sig till jul. Det brukar bli både det ena och det andra. Allt från bilar, dockor till riktiga hästar och hundvalpar. Tomten lovar att göra så gott han kan.

Lite synd, brukar det vara om tomten dock. För sist vi hade vår lilla julfest, lekte vi så länge inne i huset så han fick sitta därute och vänta i nästan två timmar. Kan ju säga att han hade verkligen en röd näsa, det hade han.


Malte och jag tycker om att pyssla
Kolla vad fin han/hon bidde tillslut
Förresten, glömde ju att berätta att Malte o jag gjorde en fin halloweenpumpa i går kväll. 


Kraaaaam
räknare
besöksräknare

Hej!
Japp, en liten hälsning till er från en morgon-hes Nilla


Vill älgen ha en nubbe?

räknare
besöksräknare


Läste om konstiga lagar i en bok. I Kalifornien får du inte sätta ut råttfällor om du inte har jaktlicens. I Alaska är det förbjudet att ge älgar drycker med alkohol i. Det är faktiskt sant. Viktigt att tänka på så här i jakttider.


I South Carolina får du endast slå din fru på lördagar. Tatueringar är också förbjudna och man får inte ha en häst i badkaret.

Vidare så kan jag ju informera om att det i Alexandra, Minnesota är föbjudet för män att ha sex med en levande fisk. Fast notera: lagen säger ingenting om kvinnor.

I Florida är det förbjudet för ogifta kvinnor att åka luftballong på en söndag.

I West Virginia är det lagligt att ha sex med ett djur om djuret inte väger mer än 18 kilo.

Tre sätt att bli arresterad i Wyoming är att bli full i en gruva, ha hatt som hindrar andra från att se ordentligt på teatern samt att utan tillstånd fotografera en kanin under perioden januari till april. 

I Agusta, Maine, är det olagligt att promenera och spela fiol samtidigt 




Ja, det är tur att vi inte vet om alla konstiga lagar som finns. Då skulle jag nog varit arresterad redan i morgon dag. Så många hästar som jag brukar ha i badkaret. 

Splash!

räknare
besöksräknare


”Regnet det bara öser ned, solen den visar sig nog aldrig mer men du.. tjura inte nu”

Ja, varje gång det öser ned såhär får jag den låten i huvudet. Vet inte varifrån den kommer. Säkerligen från någon liten trudelutt som spelades i radion när jag var liten.

Om jag inte får den låten så får jag den här:
”Dripp, dropp, dripp, dropp, vad är det som droppar på vårat paraply? Vad är det som droppar, ned från skyn? Jo, vatten, vatten bara vanligt vatten!”
Vem har inte sjungit den när de gick på dagis?

Jag på promenad med "Lisa" och sylvester på huvudet
Apropå dagis, när jag var liten då fick man varm nyponsoppa med glass och smulade skorpor över till ”mellis” på dagis. Nuförtiden får de en halv ostmacka med ett glas mjölk.

Ja, tiderna förändras och jag med den. Eller...gör jag verkligen det? 

I bland känner jag mig som den där lilla flickan som älskade att klä på mig ”galonisarna” och sylvesterhatten, som för övrigt är nästa omöjlig att hitta nuförtiden i barnklädesaffärerna. Någon som vet var de finns att köpa? De var ju så bra!

Precis utanför bilen, fanns en vattenpöl. Den måste man ju
bara hoppa i. 
Efter det så var det bara att ta sikte på första bästa vattenpöl och sedan börja hoppa.

”Hej sa Petronella, ifrån plaskeby. Det är dags att fälla upp sitt paraply”

Kanonens

räknare
besöksräknare

Hej alla höstmänniskor där ute!


Oj... vilket helg det har varit. Det började faktiskt redan på veckoslutet. Allt har bara varit roligt, mysigt, härligt och ja, bara så underbart som soliga höstdagar kan vara. Så, här försöker jag mej då på att lägga ut en liten videohälsning till er alla. 






...och här försöker jag mig på den ädla konsten att försöka filma mig själv under en promenad. Vilket ni kan se inte blir det bästa. Fast den som övar, lär sig.




Jaha.. annars så har jag också varit på inflyttningsfest hos Tessan. Alla i tjejgänget var där men även andra som jag inte kände. Det var kul. Dansade hela kvällen.


Så idag, har jag varit ute hela dagen och städat upp i växthuset, som till vintern ska bli tomteverkstad. Känns som om kinderna hettar lite av solen.


Nu sitter jag här och skriver, nyduschad med ett tänt ljus och ett litet glas vitt. Mmmm livet känns skönt ibland, visst gör det?

Under ytan...

räknare
besöksräknare


Här är jag nu

Människor brukar säga att det märks att jag har ett bra självförtroende, när de sett de videos jag är med i. 

Det kanske verkar så. Då säger jag, både ja och nej. När jag tittar på foton av mig, kan jag se att det syns att jag tycker det är roligt. Ja, jag gillar kameran, det gör jag.

Fast, det finns ett stort men här. I verkligheten har jag faktiskt inte det. Något bra självförtroende. Det är först nu, på senare delen av mitt vuxna liv som jag vågat börja… kalla det ”blomma ut” eller vad det heter. Alltså, vågat visa vem jag är.

Jag förstår att det är tufft att vara ung idag. Fast vet du, den känslan. Den finns kvar i den vuxna kvinnan med, ibland. Inte hela tiden men då och då. I vissa situationer.

Nu yttrar det sig i att jag alltid känner att jag måste vara så himla duktig. Precis hela tiden. Måste hinna träffa alla mina vänner, sköta alla kontakter. Måste vara snygg. Ha en vältränad men kvinnlig kropp. Ha snygga kläder. Vara cool, rolig och underhållande.

Dagens unga tjejer har också krav. De ska läsa juridik, ekonomi eller nåt annat. Samtidigt som de även ska ha backpackat och varit på de häftigaste festerna.

Det är som om vi alla, oavsett ålder lever vårt liv för alla andra!
Jag fattar inte. Vem är det som fått oss att tänka så? Vem är det som fått oss att sätta så orealistiska krav på oss?


Vi små arma varelser, som kallas oss själva för människor.

Attans Amiraler

räknare
besöksräknare


För ett tag sedan blev jag tagen av polisen, för första gången. Ja, alltså ”tagen” för fortkörning.

Det blev böter 2 400 kr! Japp, det är dagens sanning. 53 km/h på 40-väg. Polisen, tittade på mej och berättade att han tyckte att jag inte behövde berätta det för min kille. Han menade att hans tjej brukade köpa kläder på postorder och inte berätta det. Så, det skulle nog gå att dölja tyckte han.


Apropå det, hur tror ni jag har det som alltid sitter bredvid en trafiklärare, när jag kör? Föreställ dig att alltid vara körskole elev oavsett hur länge du haft ditt körkort.

Jag kör ALLTID jämte en trafiklärare. Det är inte lätt!!
Jag i egen hög person på pappas andra ögonsten, sin bil. Jag var hans första. Syns väl? Redan då ett inlärt fotoleende

Kraaaaam n

Klart som korvspad

räknare
besöksräknare

Städade min väska nyss. Gud vad mycket konstiga saker vi flickor alltid har med oss. Det är läppstift, för alla tillfällen. Rosa, till vardags. Rött, utifall att man skulle bli bjuden på middag eller nåt.

Alla dessa kontokort! Varför ska affärer envisas med att ha sådana? Jag menar, det är inte ofta jag får rabatt på dessa. Om vi tittar lite på Ikeas Familykort... med handen på hjärtat, det är väl inte så där ofta du behöver mer än ett par morgontofflor per månad? Eller Citygross kortet? Tror aldrig 
de haft något att erbjuda på det när jag handlat.


Finfin hemmagjord sparbössa
Hur som helst, tog bort alla småmynt ur min plånbok. Det blev en handfull sådana. Gav dem till Malte som blev överlycklig och hämtade sin hemmagjorda sparbössa.

Han stoppade omsorgfullt ned de små mynten och jag frågade honom vad han skulle köpa för alla pengarna. Svaret kom snabbt och självklart, som om han tänkt mycket på detta.

”Jag ska köpa en stor röd och BLANK sportbil, utan tak!” Ja, det var ju klart som korvspad!


Finfin bil, blank och utan tak

Kör blint genom paradiset

räknare
besöksräknare


Kör blint genom paradiset



Jag hörde uttrycket någon gång. Ibland tror jag att jag gör det. Kör blint genom paradiset. För kanske är detta paradiset? Som vi lever i just nu?

När jag är ute och promenerar. Börjar det nästan alltid med att jag går fort. Jag har hörsnäckorna varsamt inpillade i mina öron. Kläder efter väder. Huvudet sänkt och fötterna på språng. Fort går jag. Efter passande musik. Dunka, dunka, dunka. Flås, flås, flås.

Efter ett tag, händer alltid detta att jag plötsligt börjar se. Jag börja se den vackra bokskogen jag går i. Jag ser den glittrande sjön. Jag ser de vackra skuggornas spel som dansar vackert för mig.

Det är då, när jag tagit av mig hörlurarna, lyft min blick. Saktat ned farten för att bara stå stilla, vid vattnet.

Lyssnar förunderligt på den öronbedövande fågelsången.
Ja, det är då, som jag undrar varför det är så många som åker långt, långt bort? För att se och uppleva vackra platser? Det finns här!

Vi behöver inte åka till Thailand, Gran Canaria eller Turkiet.
Fast okey då. Du kanske säger att jag bara är avundsjuk?



Ja, det kanske är så. Jag vill också, precis som alla andra unna mig en vecka med sol, pool och drinkar med paraply. Jamen, säg den svensk som inte har gjort sig förtjänt av en vecka ledigt på varmare bredder?



Det är inte det jag säger heller. Det är bara det, att vi ibland glömmer bort att vi har vackra ställen på nära håll. 

Det är bara det, att JAG njuter som mest, när jag får sitta vid min korkek…
… och lukta på blommorna!

Jaja, okey då. Här var det ingen ek, utan ett äppelträd. Fast vackert det med!
Kraaaaam n

Härifrån till Tokyo City!

räknare
besöksräknare

En av de mest fantastiska egenskaper vi människor har är att vi kan lära oss, att i ett sammanhang beter vi oss på ett visst sätt, och i ett annat helt annorlunda. Alltså, på jobbet är vi en anställd som gör våra sysslor och när vi är lediga gör vi andra saker. Vi beter oss inte som en anställd när vi är hemma och är lediga, eller tvärtom.

Vi går på skolor och universitet, förväntar oss att kunna lära oss något där och sedan ta det lärda med oss. 

Vi har internet, mobiler och allt annat som gör att vi alltid kan vara tillgängliga omvärlden. Tänk att jag kan sitta här, i min soffa och med några små tangenttryckningar är jag på andra sidan jordklotet. Det är svårt att greppa och ändå så härligt befriande. Om man väljer att se det så. Fast allt detta tror jag också, gör oss människor stressade.

Tekniken har gått frammåt så fort ju...
Vi har alltså egentligen bara förlängt våra verktyg att komma ut i världen.
Fast det får inte ta bort den lilla människan i dig.

Jag menar, när dagdrömde du senast? Fantiserade? Längtade efter något sorts lugn och ro?  

Jag tror att vi ibland liksom sugs ner i stressträsket, förblindar varandra och lever våra ineffektiva ickeliv med nätverk.

Ja, nätverk är bra, men de tar också tid. Mycket tid. 

Mejl ska läsas, möten som ska göras. Nätverk kan vara förödande när det är stressade människor inblandade i dem. Fast också åh, så befriande att kunna mötas. 



Trots att världen är stå stor, har vi fått ett grepp om den. Mina låtar kan spelas av någon på andra sidan jordklotet och beröras av vad lilla jag, har att säga.

Tokyo City, där min musik spelas.  Kontig tanke...
Här ifrån mitt lilla växthus, där jag sitter och komponerar. Till Japan eller Tokyo City.

Kraaaaam n
Ps. Du har väl inte missat att det är Kanelbullens dag? Nä, tänkte väl inte det;)