Ben Rangel har talat. Han sa att jag inte är som jag borde...


räknarebesöksräknare
Marylin Manson sjunger ur högtalarna på teven (nä, vi har fortfarande ingen stereo):
"This is Halloween, this is Halloween.." 
Alla mina små spökkompisar, tillika (även endel av dom utklädda) mammor och pappor dansar så otäckt vi kan. 
Här är vi. Det sitter en stackars mamma till bakom Malte, som inte syns, haha. Fast mig ser du bland alla barnen, hoppas jag;)
Ja.. för att summera vår lilla Halloween-fest kan jag börja med att det hela började mystiskt redan några dagar innan festen ägde rum. Malte och jag gjorde så fina inbjudnings kort som vi sände ut i god tid. Efter bara någon dag fick jag ett konstigt mess. Detta följdes snabbt av med liknande.. De löd ungefär:
"... vi fick en mystisk inbjudan till kalas men det står varken när det är, vilken dag det är eller vem det är ifrån?.. har ni fått ett också?"
Ja, sådär höll det på. Malte och jag hade i vår iver att få korten så fina som möjligt helt sonika glömt bort de där små oväsentliga detaljerna som vem det är som har festen, vilken tid och vilken dag? Ja, vad kan jag säga... jag är som jag är när jag inte blev som jag borde ;)
Jag fick bli en hon-djävul... nu när jag inte fick bli en grå liten mus dårå!
Man ska sminka sig mycket när det är Halloween, det ska man!
Till festen då. Här kommer summeringen i form av bilder. Lite svårt att förklara annars. Börjar med att visa våra fina kreationer och för dig som undrar vem den där "Ben Rangel" är... jag menar, han syns kanske lite dåligt på filmen, skrollar du bara förbi kreationsbilderna. Där syns han i egen "hög" person (var nästan lite vitsig där va?;)
Jag gjorde goooda pumpor.
Små spöken till små spökkompisar.
bajskorvar såklart
Favoriterna blev dock mina små bullar i form av små möss med öron, ögon och svans.
Sockerkaka med rinnande bloood
De sedvanliga avklippta fingrarna...
... med tillhörande kallt, grönt snor (potatismos).
Dricka består av "diskvatten" med allehanda läskiga grejer som flöt omkring eller vanligt hederligt blod från blodbanken.
Spökena som lekte:
.... och här en saga om vår käre "Ben Rangel"... det är han den långe utan hud. Bakom mig ser ni alla världens flaggor och Mora Träsk skivor som  Malte ritat så fint:)
Ben Rangel talade läskigt

... också blev det lite trollerishow. De barn (ursäkta mig "spöken"), som såg igenom hur jag gjorde sa jag helt sonika till att "de kunde minsann gå hem!", haha
Hoppas du inte får mardrömmar nu i natt dårå,
kraaam