Hejsan vänner! Bara ett litet inlägg som jag vill göra... Igår och idag har jag varit så glad. Vill bara tacka alla vänner som är så gulliga och söta och vill så väl. Det är så lätt att man glömmer tacka dem. Ja, du vet att jag menar just Dig... TACK!
Och här bara ett litet axplock från min trädgård... och lite annat. Ps. ja, jag veet att jag ser ut som jag är kissnödig på bilden. Men vaddå... är man och donar i sin trädgård så ser man ut lite hipp som happ ibland ju, det bjuder jag på.
The wealthy Garden Girl.
Det är vad jag är. Min trädgård ska riktigt andas att den är gjord och ompysslad av mig. Den ska ha en kvinnlig form och smarta funktioner. Det var väl fyndigt sagt av mig. Ja, ibland får man till det. Där av namnet på dagens lilla fundering: ”The wealthy Garden Girl”. Det är jag det.
Förmögen är jag inte. I alla fall inte på pengar men jag är förmögen på andra sätt. Mycket känslor, mycket kärlek och många vänner har jag. Förmögen är jag också genom att jag har alla mina växter omkring mig. De är också mina små ”vänner” liksom. De blommar och prunkar så vackert under sommarhalvåret.
Malte satt bredvid mig och tittade på en Pippi-film. Lyssnade på ett halvt öra medan jag donade med mina hushållssysslor i köket. Det var faktisk lite befriande att höra något annat än Mora Träsk för en gång skull. Hoppsan, får inte säga så Malte hör det. Ni förstår, det skulle han aldrig förlåta mig för. Trots att bilradion spelade Mora T heeela vägen till och från dagis. Ja, då är det rätt skönt att få vila öronen på något annat.
Ojojoj… nu slog mig en liten tanke. Tänk om det är så, att min musik, den jag komponerar är ”färgad” av Mora Träsk! Hemska tanke… jag är ju som sagt lite Mora Träsk ”skadad”. Kan varenda liten textrad. Skulle nog kunna rabbla dem baklänges också. Det ska ni slippa höra men bäst att säga det igen:
”Mora Träsk är bra, det är dom”.
Nu spelades Pippi-filmen där i bakgrunden. Hon föreslog till Tommy och Annika att de skulle rymma för att de skulle slippa rensa jordgubbslandet, vilket jag kan ha lite svårt att förstå. Det är ju ett av de mest befriande saker man kan ägna sig åt. Fast jag har hört att det finns människor som har andra åsikter angående denna fråga.
När Pippi föreslagit att de skulle rymma helt utan pengar, utbrister Tommy:
-"Men det går väl inte"?
Pippi tittar medlidsamt på Tommy. Lägger huvudet på sned och förklarar:
-"Du, jag ska säga dig att hela världen är full av människor som lever helt utan pengar. Också kommer du här och frågar ”går det”!
Vilket bra sätt att se på saken. Allt handlar inte om pengar. Vi kan vara förmögna av andra saker.
Jag tog mitt sedvanliga tre-kaffe ute på altanen. Det är den 1 april i morgon och våren kan komma att se ut lite hur som helst. Hur vet vi inte än. Det är en märklig liten parentes mellan vinter och sommar. Ibland missar man den nästan. I bland är det är kallt och regnigt ända fram till juni. Andra gånger kan vi vara iförda shorts och hunnit ha åtskilliga picknickar långt före nationaldagen.
Nu satt jag alltså här, med katten Sture på altantrappan igen. Pippi-filmen rullade på i bakgrunden.
-”Plopp… plopp… plopp”, sa Conrad. Ni vet han med Konrads kalasklister.
Precis så kände jag också, där jag satt med kaffekoppen. Varenda litet ”plopp” hörde jag från takrännan, ned i min fina silltunna. Som jag så omsorgsfullt oljar in varje vår. En enda liten pippifågel hörde jag, som försökte sig på ett litet ”välkommen-ut-nilla-pip” till mig.
Då bestämde jag mig. Tre saker lovade jag mig själv att INTE göra denna vår. Eller att ens känna att jag måste göra. Just för att slippa känna den där stressen som annars så lätt kan infinna sig. Jag vill lära mig att kunna njuta av nuet.
1. Jag vill lära mig att se det positiva i livet. Även när det känns motigt eller kämpigt.
2. Vara nöjd med det lilla. Tror att det är en egenskap vi nästan glömt bort i vårt ”pengar-samhälle”. Det går att vara förmögen på andra sätt.
Jaha, det var kvällens lilla summering av denna dag. Där på farstutrappan med kaffekoppen i handen. Den varma vårsolen smekande över min kind. Den kalla vårvinden som slet i både Stures och mitt hår.
Precis så är det. Att lära sig vara lite ”lat” och njuta av det lilla. Vi är duktiga även om vi inte hinner med allt vad vi tänkt att vi skulle göra. Det är ok ändå. Även om inte fönstren hinner bli putsade till 1 maj.
Conrad sa det så bra i Pippi-filmen:
-"Antingen så tvättar jag öronen… eller så gör jag det INTE".
Kraaam n
