Kör blint genom paradiset

räknare
besöksräknare


Kör blint genom paradiset



Jag hörde uttrycket någon gång. Ibland tror jag att jag gör det. Kör blint genom paradiset. För kanske är detta paradiset? Som vi lever i just nu?

När jag är ute och promenerar. Börjar det nästan alltid med att jag går fort. Jag har hörsnäckorna varsamt inpillade i mina öron. Kläder efter väder. Huvudet sänkt och fötterna på språng. Fort går jag. Efter passande musik. Dunka, dunka, dunka. Flås, flås, flås.

Efter ett tag, händer alltid detta att jag plötsligt börjar se. Jag börja se den vackra bokskogen jag går i. Jag ser den glittrande sjön. Jag ser de vackra skuggornas spel som dansar vackert för mig.

Det är då, när jag tagit av mig hörlurarna, lyft min blick. Saktat ned farten för att bara stå stilla, vid vattnet.

Lyssnar förunderligt på den öronbedövande fågelsången.
Ja, det är då, som jag undrar varför det är så många som åker långt, långt bort? För att se och uppleva vackra platser? Det finns här!

Vi behöver inte åka till Thailand, Gran Canaria eller Turkiet.
Fast okey då. Du kanske säger att jag bara är avundsjuk?



Ja, det kanske är så. Jag vill också, precis som alla andra unna mig en vecka med sol, pool och drinkar med paraply. Jamen, säg den svensk som inte har gjort sig förtjänt av en vecka ledigt på varmare bredder?



Det är inte det jag säger heller. Det är bara det, att vi ibland glömmer bort att vi har vackra ställen på nära håll. 

Det är bara det, att JAG njuter som mest, när jag får sitta vid min korkek…
… och lukta på blommorna!

Jaja, okey då. Här var det ingen ek, utan ett äppelträd. Fast vackert det med!
Kraaaaam n