besöksräknare
 |
| Till och med mitt ljus kände sig vissen idag.... Det är nog mitt fel det med. Vilket i och för sig är eftersom det var jag som mördade det genom att sätta det i ett urvarmt växthus och inte öppna dörrarna i tid. Suck, stackars stackars ljus. Vet hur det känns. |
Fy fasiken vad jag är loj idag. Fattar nada och ingenting! Det var meningen att jag skulle göra så mycket såhär hemma på en av mina enda lediga dagar denna veckan. Du vet, allt det där som jag inte hinner göra när jag jobbar. Hade förberett allt så noga och peppat mig själv till max när jag la mig, det gick nästan inte att somna. Låg där och såg för mitt inre hur duktigt jag dammsög, skurade golvet, klippte gräsmattan och petade ned alla blommor som jag köpt jord till. Blev nästan trött bara av att tänka på hur duktig jag skulle vara idag. Lovade mig själv dyrt och heligt att jag absolut inte skulle gå och lägga mig efter att jag sänt iväg Malteponken med skolbussen. Hur trött jag än va, vilket jag befarade jag skulle bli eftersom klockan lyste ilsket rött 03.15 mot mig sista gången jag kikade på den med ena ögat (det som envisades med att inte kunna somna).
Så, vad hände då? Joo, jag gick och la mig efter att jag sänt iväg honom med skolbussen. Såklart! Jag var ju trött!
Därför sitter jag nu här och känner mig onyttig och oduglig. Klarade inte ens av att hålla mig vaken de ynka små minutrarna tills jag vaknade till liv. Jag hade ju kunnat sätta på kaffepytten eller vad som helst, det hade säkert hjälpt. Men nähädå, det var ju mycket skönare att krypa ned under täcket igen.
Till på köpet så verkar det som om alla världens knäppisar till människor verkar typ flocka sig just omkring mig när jag känner såhär. Varför? Det är som om alla såna bara dras till mig som om jag vore en magnet. Förstår ingenting! Det är när jag mår såhär som jag inte orkar med sånt. Fattar inte alla knäppisar det?
Som om inte detta var nog, vill jag tala om för dig att det är lag på att inte vara nyttig en dag som detta, bara så ni vet. Så jag får väl ta mitt straff då och jämfört med döds-straff så är det ju ingenting egentligen att behöva dras med en och annan idiot till människa. Det är bara lite lustigt hur samma människor kan vara hur trevliga och gulliga... annars, när jag inte mår såhär. När jag är på gott humör ja, då är de trevliga och när jag känner mig urusel som människa ja, då passar det att visa de uslaste sidorna. Orka! Orka!
Tro nu för guds skull inte att jag är typ deprimerad eller nåt för att jag skriver såhär. Ibland kan det vara svårt att läsa det komiska i en text om det är annat man är ute efter. Särskilt om det är lite ironi man är ska försöka sig på att skriva. Det har jag varit med om många gånger. På mitt jobb skriver vi i små böcker till varandra om allt och inget och jag har ibland en benägenhet att försöka skojja om allt. Fast hur många gånger jag än trampar i klaveret och försöker vara rolig genom det skrivna ordet, har jag fått stå där snällt "med mössan i hand" och be om ursäkt:
"...jamen, det var ju inte såå jag menade. Skojjade ju bara..."
Suck. Ja, det borde nog finnas en varningstext på mig. Särskilt såna här dagar. Det är nog bäst jag stänger in mig och inte träffar en själ.
"Allra helst inte skriva nåt...", tänker jag i samma stund som jag skriver detta. Så det är väl lika bra att be om ursäkt redan nu dårå.
"Flååt, kära läsare. Jag glömde skriva "varning, varning" innan du började läsa".
Hepp!
