What so evver...

räknare
besöksräknare


video



Hej. Nu ska vi lova varandra en massa nyårslöften. Det har jag alltid tyckt varit så tråkigt. Varför ska vi göra det? Vi håller oftast inte det ändå. Nä, jag har alltid lovat mig själv att inte lova något, det är säkrast så.

Men hallå! Ska vi vara ärliga, är det väl kanske nu då, när året börjar och är sådär ungt och oförstört som vi ska stanna upp lite. Vara lite självreflekterande helt enkelt. Hur tråkigt det än låter.

Det tror jag du kan göra genom att tänka att du är en sisådär 75 år. Tänk att du är det och tittar tillbaks på ditt liv. Skulle du vara nöjd?

Om ditt svar är ja, är du inne på rätt väg. Om svaret är nej, är det dags att tänka vidare.

Det andra sättet är att tänka: ”Vad skulle jag göra om jag bara hade ett år kvar att leva?”

Om du kommer fram till att du skulle fortsätta ungefär som på samma sätt som du lever nu, är du också inne på rätt väg. I annat fall är det nog dags att tänka om.

Ja, självreflektion är nog en viktig aspekt som vi lätt glömmer bort i vår vardagsstress.

Fast ska sanningen fram är jag nog en människa som tycker det är roligare att ägna mig åt att titta på vad allt roligt som hänt under året, än att titta på vad året som kommer ska ge. Kanske för att det är lättare, vad vet jag?

Vad hände det för roliga saker? För nog finns det väl sådana?

Tittar mycket hellre på ”Agnetas nyårskarameller” på tv, där hon tar upp roliga episoder, än på ”Aktuellt”, där de bara gottar sig i allt elände. Har aldrig förstått varför de inte kan bestämma sig för att ta upp i alla fall minst en händelse som är positiv? Varför? Jag tror världen skulle bli lite annorlunda, bara av denna enkla lilla ändring.

Vi måste, jaja jag tycker inte om det ordet men använder det ändå här, för jag tror att vi måste börja i det lilla. Sjävlreflektion är en viktig aspekt. Och vet du, jag tror att alltför många strävar mot olika karriärmål, bara för att då de har uppnått dem, uppleva en tomhet. Då sätter de raskt av mot nya mål, för att där åter uppleva samma känsla.

Om vi istället kunde koncentrera oss på det som i hjärtat känns meningsfullt, kanske inte denna känsla av tomhet skulle bli så påtaglig? 

Inte vet jag, men är det inte så, att ”med knutna nävar förmår vi inte hålla fast vid något”. Det är ett ordspråk, väl värt att fundera lite över.

Fast jag vill här också säga, att det som känns meningsfullt och viktigt för en person inte alls behöver vara det som andra upplever som stort och imponerande. Det kan handla om precis vad som helst, som känns rätt i hjärtat. Allt ifrån att hjälpa barn i andra länder till att ta hand om en vän i nöd. Eller att plantera ett träd.

Sitter och lyssnar på Bolibompa. Där berättar barn om vad de har för nyårslöften. Endel ska sluta äta godis, andra ska leka mer.

Jag frågar Malte vad han tycker att vi ska ha för nyårslöften? Han tittar strängt på mig och säger, att han lovar att spara på sitt hår! 

När jag frågar varför svarar han som om det vore den enklaste sak i världen att förstå:

Leif Walter i Mora Träsk och Malte. Jättelika!
”För att jag är så lik Leif Walter, och har jag längre hår blir jag ännu mer lik!”

Lite info här då: Leif Walter, sångare i Mora Träsk, är typ över 60 år och stor som ett hus. Ja, jag kan ju se likheten… Sedan fortsätter han:

"...eller kan vi kanske försöka ta oss till månen, eller nåt!"

Jaja, what so evver...


Ps. vi fixade iallafall ett körkort till Malte. Han tänkte att det kunde vara behövligt. Om han nu skulle ta körkort år 2012!