"Nilla! Vad ska folk tro om dig?"

räknare
besöksräknare
"Nilla! Vad ska folk tro om dig? Du borde veta din plats!"
Barn tycker det är helt naturligt att tycka om sig själva. Så... hände nå´t på vägen.
De lärde dig att sätta andra före dig själv.
"Det är fint att dela med sig!", sa de.
Spelade ingen roll att det dar dina skatter, dina högt skattade ägodelar.
Vuxenleksakerna delade de inte med sina kompisar men det "hörde inte hit!".
Vinkarna är fina, utan ond avsikt och det är på det sättet vi uppfostrar våra barn.
"Kom alltid ihåg att tacka" sa de kärvänligt och du fick stå ut med otaliga nyp i kinden och klappar på huvudet.
Riktigt små barn gör aldrig så mot varandra, annat än för att göra vuxna glada.
"Om du ska ge kärlek till någon, beror det på hur mycket du har åt dig själv!", sa min kloka farmor.
Förstod det inte då, knappt så jag gör än idag.
Det tar tid att lära om... och lära nytt.
Är det något vi borde tänka på när vi försöker lära våra små barn att vara civiliserade och passa in i vårt liv vi lever här?
"För passa in måste vi väl... eller?"